Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Voltaires författarskap i allmänhet och dess ledande tankar. Hans mångsidighet. Hans makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FÖRFATTARSKAP I ALLMÄNHET. 9
författarskap sträcka sig till vår tid, ty man kan tryggt
säga, att med upplysningsfilosofin, såsom hvars förnämsta
målsman han uppträdde, börjar en ny epok i mänsklig-
hetens utveckling, och att det är hans förtjänst, att det
adertonde århundradets tankearbete blef en folkets egendom
och grundlade en folklig, omfattande rörelse, ett nytt and-
ligt lif, som beträdde nya banor och fullföljde andra mål
än förut. Han är således hufvudmannen för en af de
grundligaste revolutioner i tänkesätten, som någonsin ägt
rum. Denna revolution är närmast, ehuru blott till sina
värkniogar och sitt allmänna syfte, ingalunda till sina
medel, jämförlig med reformationen. Voltaires princip är
likasom reformatorernas samvetsfriheten, likasom desse
anfaller han missbruken inom kyrkan, men därmed upphör
likheten. Voltaire är visserligen långt ifrån religionsfient-
lig, som han af många ytliga och hätska fiender framstälts,
men han är afgjort fientlig mot kyrkan som myndighet
och mot religionsläran som en öfver all kritik upphöjd
lag och regel och en all sanning omfattande tro.
Han betraktar som ett maktmissbruk af kyrkan att
fordra en viss tro som en plikt och icke låta den vara
en den individuella frihetens sak. Han betraktar det som
en orimlighet att stämpla en öfvertygelse som ett brott
och en skam och att förfölja den.
Framför allt betraktar han kyrkoläran som behäftad
med så många och så grofva villfarelser, så full af oveten-
skapliga antaganden i strid mot erfarenheten, att hon all-
deles icke har rätt till obetingad hyllning eller kan göra -
anspråk på att vara det rena och oförfalskade uttrycket.
för människoandens högsta behof. Och till följd häraf
fattar han kyrkans anspråk på blind lydnad och absolut
underkastelse som en förmätenhet, ett försök att i den
egna nyttans intresse lägga tunga och odrägliga bördor
på människorna och förslafva dem, således som en modern
form af fariseism. Men denna fariseism afser icke endast
att förslafva människoanden utan också att fördumma den
och icke blott att fördumma den utan ock att förråa den —
afser således enligt Voltaire att bland mänskligheten sprida
barbari och vildhet i stället för upplysning och god sed
eller med andra ord att föra människosläktet tillbaka 1
stället för framåt.
NEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
