Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinnet för naturen något mera, än hos tyskarne.
Håvamål t. ex. jämför den man, som ingen älskar,
med furan, som står murknande på fjället utan bark
och barr, och denna jämförelse påminner om en
annan, som vi kunna läsa återgifven i runor på
fotstället till Molins »Bältespännare», där flickan klagar:
»ensam är jag som asp i hultet, plundrad på
frän-der som furan på kvistar.» I Eddan förekommer
till och med en naturskildring, men visserligen en
så ordkarg som möjligt, ehuru alldeles tillräcklig att
försätta vår fantasi i rörelse och tvinga henne att
fullända taflan. Det är valans skildring af den nya
jord, som skall uppstå efter Ragnarök, sedan gudar
och jättar fallit i kampen mot hvarandra och den
gamla skuldbetäckta och syndbefläckade jorden
förgåtts i Surters lågor. Ur svallet af kaos höjer sig
jordens grund på nytt med grönskande fält, i hvars
gräs guldtaflorna med den store okände gudens
visdomsrunor skola återfinnas, och på hvilken åkrar,
utan att sås, skola bära skördar. Härmed har valan
målat taflans förgrund och midtelgrund. Vi se den
saftgröna marken och de längre bort vajande vågorna
af sädesax. Men vattnet och luften, de båda andra
elementen, saknas ännu i denna tafla. I tvenne
versrader med tillsammans fem ord hafva vi dem båda.
Orden äro: »Forsar falla — och örn flyger
där-öfver.» Detta är allt, men detta är också nog, för
att hvarje läsare med ringaste fantasi skall i
bakgrunden skåda fjällbranter med störtande kaskader
och öfver det hela en luft, i hvars eter örnen
tecknar sin majestätiska flykt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
