Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
primitiva oberoende af en högre intellektuell
utveckling, med hvilken hon först hos kulturfolken träder
i ett innerligare samband.
Skulle nu någon fråga, hvartill konsten
egentligen tjänar, så är det närmaste och i sig riktiga,
ehuru ej tillfyllestgörande svaret på detta spörsmål,
att konsten tillfredsställer ett af människosjälens
instinktiva behof. De bland oss, som äro särskildt
begåfvade för ändamålet, hafva glädje af att
efterbilda hvad som intresserar dem, och vi andre hafva
glädje af att se hvad de efterbildat. Naturfolken
äro fullt medvetna af denna glädje, och de värdera
sin konst, hur primitiv hon än må vara, högt. En
fransk missionär, som för några år sedan vistades i
det nordliga Canada, inbjöds af en eskimåhöfding
att följa honom till hans hem. Han mottog
inbjudningen, gjorde med honom en flere dagars besvärlig
resa och vistades ett par dygn i hans kvafva och
trånga snöhydda. Eskimåen såg med ledsnad, att
han icke var i stånd att bjuda sin gäst på något,
som denne kunde njuta af. Inbjudningen var
misslyckad. Men innan de skildes, hade dock värden
uttänkt och fullbordat något, som enligt hans mening
måste hafva värde och vara till nöje för gästen.
Och detta något var en teckning, ett prof på hans
konst, en dryck, så att säga, ur den glädjekälla, som
står äfven de vanlottade folken till buds, och som
äfven i polarlandens lifsfientliga köld icke fryser.
Fransmannen hade förstånd och finkänsla nog att
uppskatta den naiva teckningens betydelse i det
af-seendet. ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
