Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som velat honom illa. Under Antoninus’ hela
tjugotreåriga regering voro fader och adoptivson icke
skilde åt mer än tvenne dygn. Så kom ändtligen
denne store kejsares sista dag, då han på sotsängen
till den vakthafvande officern, som begärde dagens
lösen för. lifvakten, gaf till lösen ordet: »själsfrid»
och kort därefter insomnade i döden. Det tillkom
nu Markus Aurelius att ensam bära de kejserliga
plikterna, och han emottog denna börda som en
plikt, men dock med motvilja, ty hans kärlek voro
studier och ett obemärkt lif. Han var nu 40 år
gammal och medförde till tronen ej endast en
lifs-erfarenhet, förvärf vad i fad rens skola, utan
ypperliga grundsatser och en plikttrohet, som aldrig svek.
Han förbättrade lagstiftningen och rättskipningen,
utvidgade rikets samfärdsmedel, främjade
vetenskaperna och förökade de af Antoninus Pius stiftade
barnhusen och andra välgörenhetsinrättningar.
Kejsaren var alla förtrycktas tillflykt, och medan
han med iakttagande af största klokhet att icke skada
med sina gåfvor bortskänkte till vänner eller till
be-höfvande allt hvad som inflöt till hans civillista,
lefde han själf enkelt och anspråkslöst som en af
forntidens republikaner. Han började hvarje morgon
med bön till det högsta väsendet om hjälp att hålla
det löfte han som gosse gifvit, att lefva endast för
andras lycka, och han slutade hvarje dag med en
själfpröfvande betraktelse, om han verkligen uträttat
hvad han kunde och borde, men framför allt
pröf-vade han sina tankars och känslors halt. Allt hvad
han förmådde gjorde han för att hos senaten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
