Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna förstå naturen. Det oss omedelbart bekanta
måste tjäna oss att tolka det endast medelbart
bekanta. Emellertid erkänner Schopenhauer, att icke
heller den inre iakttagelse, som vi hafva af vår
vilja, lämnar en uttömmande och adekvat kunskap
om tinget i sig. Hon är icke maskerad i rummets
form, det är sant; men hon bär ännu tidens mask;
vi förnimma henne endast i en tidsföljd af enskilda
viljeakter, men kunna icke uppfatta henne i hennes
helhet i och för sig. Viljan är fördenskull endast
det närmaste och tydligaste fenomenet af den kraft,
som utgör tingens väsen; men vi få nöja oss
härmed, och kunde vi genomblicka alla andra
företeelser lika innerligt, skulle vi finna, att de i grunden
äro detsamma som vi kalla vilja hos oss.
Schopenhauer söker nu bevisa, att viljan i människan är
det ursprungliga och fundamentala, medan det
medvetna förnuftet är det sekundära och underordnade.
Orsaken, hvarför man förut antagit motsatsen, att
nämligen förnuftet är människans väsens kärna, tror
Schopenhauer ligga däruti, att man velat så mycket
som möjligt ställa människan afskild och upphöjd
öfver djuren, och därvid insåg, att skillnaden dem
emellan ligger i förnuftet och icke i viljan, hvarför
man då gjorde förnuftet till hufvudsaken. Men
medvetandet, som är en egenskap hos förnuftet, är
ingenting annat än en accidens till vårt väsen, en
funktion hos hjärnan, som ej har någon annan
uppgift än den att reglera vårt förhållande till den yttre
världen. Som viljeyttringar har man att anse ej
endast våra beslut, utan allt sträfvande, önskande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
