Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingår äfven i det omnämda helleniskt-filosofiska tankearfvet.
»Sibyllans uppfattning af världen, människan och Gud är»,
fortfar Bouché-Leclercq, »af en förskräckande simpelhet».
»Uppe i himmelen finnes en enda allsmäktig Gud, som
skapat världen, samt kan förstöra och omskapa henne. Denne
Gud förhåller sig till världen som krukomakaren till sitt käril.
Han har danat henne och smyckat henne med förnuftiga
väsen, och har därför laggillt kraf på att varda åtlydd och ärad.
Hans harm är stor vid åsynen af en afgudatjänst, hvilken på
tomma bilders altaren tänder rökvärk, tillkommande honom
allena, och vid åsynen af de laster, som vanära världen.
Också utsänder han, i afvaktan på den yttersta dom han en
gång skall hålla, förfärliga hemsökelser som utrota
fördärfvade folk och omstörta härrskarevälden». Författaren
anmärker till slut, att om också denna världsåskådning är af
frånstötande simpelhet, när man jämför henne med den
grekiska filosofiens fina och djupa spekulationer, så var det
dock de sibyllinska idéernas enkelhet, påståendenas
bestämdhet, lärans klarhet och tydlighet, som väsendtligen bidrogo
till att gifva dem makt öfver människor med vanligt mått af
intelligens. Vidkommande blandningen i sibyllinerna af
helleniska element med judiska och kristna, framhåller
Bouché-Leclercq, att hvilket ursprung beståndsdelarna i dessa böcker
än må ega, så hafva de under judars och kristnes händer
blifvit så öfverarbetade och omgestaltade, »att bland de 4,232
verser, som nu utgöra det profetiska arfvet från sibyllorna,
det sannolikt icke finnes en enda idé, som icke är judisk
eller kristen»[1].
Men hvad som icke endast är sannolikt, utan fullkomligt
visst är, att sibyllan i dessa böcker icke uttalar en enda
sats, som vore i ringaste mån egnad att göra hennes religiösa
ståndpunkt tvätydig eller beslöja hennes hat till polyteismen.
Åt denna gör hon icke ens skenbart det ringaste medgifvande.
Och likväl är det med den omordade elementblandningen i
hennes sånger, som hr Bang jämför den af honom förmodade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
