Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stycket (v. 150—162) föregås af några rader, i hvilka
sibyllan förutsäger, att efter den nuvarande världens
förstöring genom eld skall en ny värld och ett lyckligt
världstillstånd uppstå. Vingårdar och åkrar skola försvinna, emedan
Gud skall med manna spisa de rättfärdiga människorna, som
då utgöra ett enda Guds folk.
Därefter fortsätter hon (v. 150, 151): »Och med dem
(det messianska rikets rättfärdiga människor) skall då
särskildt Gud vara, Han som skall undervisa dem, såsom
äfven mig, den eländiga».[1]
De därpå närmast följande värserna (151—156) upplysa
om, hvarför sibyllan kallar och känner sig eländig. »Ty»,
säger hon, »hvad ondt jag förut föröfvat, det vet jag»,
hvarefter hon aflägger den omtalade syndabekännelsen.
Därefter talar hon om de inre och yttre följderna af de
synder hon bekänt. Den inre följden, det egentliga straffet,
har redan längesedan inställt sig. Det är samvetskvalens eld.
»Därför (för syndernas skull) har eld frätt mig och skall
förtära mig».[2] Det yttre straffet förutsäger hon som ännu väntande henne. Den onda tiden skall bringa henne
undergång; människor skola komma öfver henne, då hon befinner
sig vid hafvet, bereda henne en graf och stena henne. Hon
ser detta öde för sina ögon, och hon önskar, att det må gå
i fullbordan. »Kasten på mig, kasten, I alle! Ty på
detta sätt skall jag undfå lifvet, och mina ögon skall jag
hålla stadigt riktade till himmelen.» Med denna värs (161)
slutar både det åberopade stället och själfva sibyllinen.
Stycket är till innehåll och tankegång så klart och
tydligt, att det, ordentligt genomläst, icke skulle kunna
missförstås. Vi torde ej häller behöfva tillägga, att både Friedlieb,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>