Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som hennes motståndare, emedan de bakom henne fruktade
on fatalistisk världsåskådning, nekade därför icke alltid, att
hon var en vetenskap, och därtill en uppenbarad vetenskap,
ehuru de misstänkte, att hon var uppenbarad af lögnens fader.
Än mindre föll det dem in att förneka den allmänt utbredda
och, såsom det syntes dem, på bibelns utsagor grundade
åsikten, att stjärnbilder och planeter vore begåfvade med
individualitet och lif. Thomas af Aquino, den mäst uppburne af
kyrkans tänkare, inrymde åsikten en plats i sitt
skolastisk-filosofiska system, sedan han gifvit den en form, som
lämpade sig till systemets fordringar. Han förklarade det för
alldeles visst, att stjärnorna icke genom fysiska, utan genom
andliga krafter röra sig i sina banor, samt för ett sannolikt
och förnuftenligt antagande, att detta sker genom
stjärneintelligenser, egendomliga, i stjärnorna som andliga principer
värkande änglaväsen. En annan framstående skolast, Petrus
Aureolus, ansåg det icke orätt att egna desse stjärneandar
ärebetygelser af samma slag, som kyrkan tillstädjer åt
änglarnes öfriga korer. Ännu Cornelius Agrippa försvarar i sin
Occulta Philosophia med ifver läran om stjärnornas och
stjärnbildernas lif och åberopar till stöd för densamma, jämte
de bägge nämde skolasterna, Salomos Predikare, Hiob,
Origenes, Eusebius af Cæsarea, Hieronymus, Augustinus, Albertus
Magnus, Johannes Scotus, Nicolaus Cusanus, Vilhelmus
Parisiensis, samt bredvid dessa kyrkans ljus den gamle
hedningen Plotinus. Thomas’ system har i våra dagar genom påfligt
förord blifvit upphöjdt till rättesnöre for det romersk-katolska
tänkandet, och det är väl möjligt, att läran om
stjärneintelligenserna skall i sammanhang härmed få nytt lif åtminstone
inom de katolska seminariernas väggar, där så många andra
tankeväxter, tillhörande en utdöende flora, vårdas som
drifhusplantor. Ja, den ifrågavarande läran visar sig än i dag
kunna uthärda i fria luften; vi känna åtskilliga icke-katolske
skriftställare, och bland dem två universitets-professorer, som
hylla henne och offentligen trädt i skrankorna för henne.
Detta till belysning af den åberopade parallelens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
