Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Inledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmodan, att de korta skallarne skulle hafva något slags samband med klättrandet
i bergen.
I ännu högre grad betänklig är den föreställningen, att skallens form tilläfventyrs
kunde vara påverkad af de nyföddes liggsätt. Man har emellertid på fullaste allvar
påstått, att dibarn på en hård hufvudkudde omväxlande lägga sitt hufvud på vänstra
och högra sidan och därför får långa skallar, medan en mjuk hufvudkudde gifver
anledning till ett beständigt ryggläge och därmed antingen föranleder eller åtminstone
befordrar bakhufvudets tillplattning och uppkomsten af korta hufvud. Naturligtvis
kan man gärna medgifva, att ifråga om sjuka särskildt hydrokefala barn, barn med
mjuk benbyggnad, en dylik inverkan icke är alldeles utesluten, men detstår dock å andra
sidan fast och säkert, att hufvudet på ett friskt barn icke synnerligen mycket mer
reagerar mot sättet att ligga än tilläfventyrs en biljardkula eller en gummiboll, och
dessutom lär oss studiet af de konstlade deformationerna, att nästan alltid antingen
en cirkulär omsnörning med lindor erfordras eller ock ett systematiskt utöfvadt tryck
och moltryck mellan bräder, kuddar och dylikt, om det skall komma till en något så
när märkbar förändring af den naturliga hufvudskålsformen. Blott
under längre tid fortsatt misshandling af ett spädt barn genom grym
inskränkning af dess rörelsefrihet synes under vissa förhållanden
äfven utan mottryck kunna åstadkomma en konstlad deformation.
 |
| |
Framställning af en slrutsjaki.
Buschmansmålnirig i en grotta i Herschel-distriktet.
En vilde har, förklädd till struts, närmat sig en strutshjord.
(Efter Stow).
Fullkomligt dunkel råder för närvarande om sambandet mellan stora och små raser.
Från södra och från tropiska Afrika känna vi sedan lång tid tillbaka
riktiga pygméer, och likaledes betviflar numera ingen, att negritos på
Filippinerna äro ett äkta dvärgfolk och att äfven på halfön Malakka
finnas verkliga pygméer. Vi känna ganska småvuxna
individer från det gamla Peru och annorstädes i Amerika. Äfven ifrån Söderhafvet
öka sig numera underrättelserna om tillvaron af helt små människor, af hvilka
hittills endast här och där jämförelsevis obetydliga kvarlefvor kunnat påvisas.
Emellertid veta vi numera, att i alla världsdelar stora och små människor
förekomma bredvid hvarandra eller tidigare förekommit. Man har gång efter annan
sökt påvisa, att alla de storvuxna människoraserna härstamma från pygméer, men
denna åsikt har icke blifvit oemotsagd och ännu har det icke blifvit fastställdt, om
verkligen de afrikanska, de sydasiatiska och melanesiska dvärgarne, möjligen äfven
de forntida små amerikanerna, äro sinsemellan besläktade eller icke, men å andra
sidan är deras åsikt, hvilka i pygmeerna se blott förkrympta former af de storvuxna
raserna, hittills hvarken bekräftad eller vederlagd.
Af stort intresse äro försöken att indela människorna efter kulturformer. Så
plägar man sammanfatta Nya Hollands folk, buschmännen m. fl. såsom »rörliga» folk
och framhäfva, att de väsentligen såsom »samlare» draga nytta af växtvärlden och såsom
jägare af djurvärlden, utan att hafva kommit till någon som helst form af jordbruk
eller boskapsskötsel.
I motsats härtill framhålles, att de verkliga nomaderna hafva en ofta rätt högt
uppdrifven boskapsskötsel, med hvilken visserligen också icke sällan ett primitivt
åkerbruk kan vara förenadt, medan industri och arbetets fördelning först under senare
skeden af den mänskliga utvecklingen hafva kommit till stånd. Rörande
boskapsskötselns förhållande till åkerbruket hafva under de senare åren åsikterna undergått
en stor förändring, om de än icke nått till fullständig klarhet. Till och med om
plogens ursprung sakna vi ännu säker kunskap; efter all sannolikhet har den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0070.html
