Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
52 F. VON LUSCHAN, RASER OCH FOLKSLAG.
ingenstädes gifves det i våra dagar en aldrig så liten stam, som icke på något sätt
eller någon gång varit utsatt för ett inflytande från främmande håll.
För ungefär trettio år sedan kunde en ännu högt skattad etnograf säga, att Afrika
»för först ett fjärdedels århundrade sedan belrädts af européer»; nu veta vi, att
främmande inflytande måste hafva börjat göra sig gällande i Afrika redan i uräldsta, i
förhistorisk tid. Howafolket på Madagaskar äro indonesier. Deras kroppsliga
egenskaper bevisa detta, liksom också deras språk och materiella kultur. Men medan
den indonesiska invandringen till Madagaskar tillhör en jämförelsevis sen tid, har
utan tvifvel indonesiskt inflytande gjort sig långt tidigare gällande på Afrikas
fastland. Den betydelse, som indisk och arabisk kultur haft för Indonesien, kan icke
nog högt uppskattas, ja till och med antikt grekiskt inflytande låter spåra sig ända
till det fjärran Söderhafvet. Ganymedes’ bortröfvande, hvaraf ett berömdt exemplar
befinner sig i Vatikanen, låter sig närmast spåras i Gandhara-konsten. Där är
den yttre formen ännu nästan densamma, om också innehållet redan blifvit ett
annat, en företeelse, som mångenstädes uppenbarar sig på detta område, liksom
många motiv ur Gandhara-konsten under deras vandring vidare mot öster bibehållas
till det yttre, medan innehållet växlar, för hvilket förhållande många bevis kunna
hemtas från fornminnena i Boro Budur på Java. De vägar, som detta slags inflytande
följer längre bort, äro ännu okända, hvad detaljerna beträffar, och skola kanhända
förblifva det för alltid, men det synes så godt som otänkbart, att ett motiv, som
oupphörligt återkommer bland träsniderierna på Nya Irland, den af en fågel bortförda
människosjälen, skulle kunna betraktas såsom varande där uppfunnet, hellre än att
det sättes i förbindelse med inflytanden utgångna västerifrån. I sin enklaste form är
detta motiv här återgifvet i bilden s. 48, men i samband med den rika utveckling af
smyckande detaljer, som i mångt och mycket utmärker den melanesiska konsten, har
detta motiv på Nya Irland själfständigt utvecklat sig till former, af hvilka en är
åter-gifven s. 49, men än här än där säga infödingarne, att här är framställd dödsfågeln, som
bär den aflidnes själ till lifvet på andra sidan detta. Innehållet har alltså flere gånger
skiftat på vägen från Medelhafvet till Bismarcksarkipelagen, men den yttre formen
har förblifvit densamma. Likaså tyckes det, som om äfven hufvudpallarne på Nya
Guinea på ett eller annat sätt kunnat ledas tillbaka till en konstform, hemmahörande
i främre Asien.
På detta sätt är främmande inflytande öfverallt märkbart, men det oaktadt skulle
jag vilja beteckna det större eller mindre måttet af sådant inflytande som det enda
verkligen i någon mån berättigade kriteriet på kultur. Om det alltså icke finnes
»vildar» i ordets tidigare betydelse, så finnas dock obestridligt människor med primitiv
kultur, hvilkas relativa undermålighet kanhända aldrig framstår för oss klarare än
när vi taga i betraktande de svårigheter, som särskildt i äldre tider de europeiska
förvaltningarne mötte inom skyddsområdena. Officeren hade visserligen i regel redan
under trupptjensten lärt att komma till rätta med primitiva människor, att förstå och
uppskatta dem och därför äfven att behärska dem vänligt och patriarkaliskt, men icke
så civilämbetsmännen af gamla skolan, för hvilka den infödde blott var »hunden» eller
»det svarta svinet»! Alla de stora kolonialkrigen, om hvilka de senaste århundradenas
historia talar, hade kunnat undvikas, om blott förvaltningen från början hade förstått
att tänka infödingens tankar, to think black, att tänka svart, för att begagna ett uttryck,
som miss Kingsley uppfunnit.
Dessa allmänna antydningar har jag med afsikt gjort tämligen utförliga. Det är
nämligen alldeles omöjligt att på ett par tryckark meddela en omfattande människans
naturhistoria, det här tillmätta utrymmet skulle icke förslå ens till att uppräkna namnen
på de enskilda raserna, folken och stammarne, landskapen och öarne. Det syntes
mig därför nyttigare att orientera läsaren angående etnografiens allmänna synpunkter
och egga honom till eget eftertänkande än att här låta honom drunkna i en hel
mängd detaljer och namn, som han lika väl kan finna i hvilken handbok som helst.
I öfverensstämmelse härmed skall i det följande lemnas blott en kort öfversikt af
hvarje världsdels antropologiska förhållanden, hvarvid mera afseende fästes vid de
stora problemen och vid enskilda ännu på sin lösning väntande frågor än på
fäst-stående, allmänt bekanta fakta. Därvid skall hvarje slag af schematiserande indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
