Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
88
M. HOERNES –– T. J. ARNE., DEN MÄNSKLIGA KULTURENS FÖRHISTORIA.
Parti af Vézére-dalen vid Tayac i Sydfrankrike.
Grottboningar.
Efter fotografi.
mänskligheten har ännu ej utslocknat hos vår tids kulturfolk, ja till och med hos
det lägre folket i vår dagliga omgifning.
Liksom vi hafva jämfört tiden för vårt släktes människoblifvande med individens
embryonala lif, så kunna vi jämföra kulturens förhistoria med barnaåldern, de
historiska tidrymderna med den enskildes mognare ungdom och mannaår. Om man
betänker den försvinnande kortheten hos de hittills svunna historiska tiderna, så
skulle man känna sig frestad att anse, att människosläktet som moget kollektivväsen
står först i de blomstrande ynglings- eller första mannaåren.
Äfven kulturens förhistoria, som här närmast skall behandlas, har något doldt,
något embryonalt. Det hvarmed man tidigare plägade börja universalhistorien, det
var liksom den högre kulturens födelsetimma, inringd genom de äldsta historiska
underrättelserna af skrifvande människohand. Hvad som måste ligga förut, det
utfyllde man ur sagor och sägner samt religiösa traditioner. Först det 19:de
århundradet skaffade sig beslutsamt tillgång till en annan källa och hemtade därur en
skatt af oanade lärdomar. Denna äldsta ock dock yngsta skatt bland de värden,
som mänskligheten skapat, äro de förhistoriska fornlemningarne, på hvilka följande
framställning hufvudsakligen kommer att grundas. Men liksom stamhistorien
belyses genom embryots historia, så erhåller äfven kulturens förhistoria ytterligare ljus
genom iakttagande af primitivt lif i vår egen tid, i land och folklager, dit den högre
kulturen ännu icke eller högst ofullständigt trängt in.
Naturfolkens etnografi utfyller mänsklighetens förhistoria; dock är den ej likvärdig
med denna. Ty i nutiden äro elementen af forntida folktillvaro blott att jämföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
