Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den äldsta grekiska kulturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
156 J. BELOCH, GREKERNA INTILL ALEXANDER DEN STORES DÖD.
Ansiktskärl från Troja. Efter Schliemanns fotografier.
Småningom började därpå kännedomen om metallernas användbarhet sprida sig.
Redan i den äldsta boplatsens jord på Tröjas mark hafva enskilda föremål af koppar
hittats; i det däröfver liggande lagret från Schliemanns s. k. andra stad blifver
förekomsten af koppar mera vanlig, om också på samma gång talrika föremål af
sten förekomma. Keramiken står på det hela taget ännu på samma primitiva
ståndpunkt som förut, dock visa kärlen nu allt oftare barocka former, de efterlikna
djurgestalter, ofta är locket bildadt i form af ett människohufvud, under det att greparne
äro formade som armar (s. k. ansiktskärl). Murar af små genom ler förbundna
stenar finnas redan i det understa kulturlagret. »Den andra staden» hade redan
verkliga fästningsmurar till sitt skydd och i dess inre hittades resterna af ett
visserligen primitivt palats, som utan tvifvel tjenat statsöfverhufvudet till boning.
Den kultur, som träder oss till mötes här, har varit utbredd öfver ett vidsträckt
område, öfver Egeiska hafvets öar och kuster ned till Cypern. Att den är förgrekisk,
är beträffande Kreta och Cypern knappt möjligt att betvifla, alldenstund vi svårligen få anse
den grekiska invandringen till dessa öar infalla så tidigt. Af detta följer dock ingalunda,
att de analoga fynden i Athen och Troja måste vara förgrekiska eller
förindoger-manska. Endast de yttre formerna hos denna kultur förmå vi uppfatta, och sådana
former öfverföras ’lätt från folk till folk, särskildt i tidehvarf med primitiv kultur.
Det är ännu ovisst, huruvida grekerna vid sin invandring i landen omkring Egeiska
hafvet redan hade kännedom om metallernas bruk. Hvad den jämförande
språkforskningen och den jämförande etnografien eljes kunna lära oss i fråga om deras
kulturståndpunkt vid denna tid gör det sannolikast, att de då stodo på ett ännu lägre
kulturstadium än det, som uppenbarar sig i Ilions »andra stad». Ty vid den tiden
måste grekerna ännu hafva varit ett halfvildt nomadfolk liksom deras stamförvanter
kelterna och germanerna voro ännu årtusenden senare. Boskapshjordar utgjorde
deras förnämsta egendom. Åkerbruket intog bredvid boskapsskötseln en underordnad
ställning och var hufvudsakligen sysselsättning för kvinnorna, något, som ännu långt
fram i historisk tid fortfor hos några i kultur efterblifna grekiska stammar. En
sådan stam bildade de i Pindos’ dalar boende athamanerna. Man klädde sig till
stor del i djurhudar. Konsten att spinna och väfva var emellertid icke okänd, och
man förstod att af lera förfärdiga enkla husgerådskärl. Till bostad tjenade under
vandring den af oxar dragna vagnen; vid längre uppehåll gjorde man sig enkla
hyddor af trä och ler med en eldstad i midten, så att röken gick ut genom
dörren. Att bygga af sten hafva grekerna sannolikt först i det nya hemmet börjat
lära sig.
I hvarje fall äro spår af inflytande från Orienten på den gammalegeiska kulturen
sällsynta. Att samfärdsel med Egypten eller Babylon icke alldeles saknades, visa de
elfenbensföremål, som kommit i dagen på fyndorter från denna period, och denna
samfärdsel måste naturligtvis under tidernas lopp blifvit alltmera liflig. Man har länge
trott, att fenicerna varit förmedlare af denna samfärdsel. De troddes nämligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
