Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den äldsta grekiska kulturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN ÄLDSTA GREKISKA KULTUREN.
161
Atreus’ s. k. skattkammare.
Efter fotografi från tyska arkeologiska institutet i Athen.
tfiska principer, som voro giltiga under homerisk och klassisk tid. Detta är den väg
på hvilken kännedom om det »guldrika» Mykene med dess »breda gator», som genom
Schliemanns fynd på ett så glänsande sätt bekräftats, bibehållits intill den homeriska
tiden, då Mykene redan nedsjunkit till en obetydlig ort. Men om nu epos ställer
konungen i Mykene i spetsen för det nationella företaget mot Troja, så kan ej längre
råda något tvifvel därom, att grekiska furstar tronat i Lejonborgen i Mykene, och
därmed är också, hvad det grekiska fastlandet angår, ett afgörande svar gifvet på
frågan efter deras nationalitet, hvilka varit bärare af den mykeniska periodens
kultur.
Iliaden visar oss konungarne i besittning af en hög maktfullhet, i det stora
hela blott föga inskränkta af adeln och nästan fullkomligt obundna af hänsyn till
folkviljan. De stolta borgarne, de präktiga palatsen och konungagrafvarne från mykenisk
tid göra det otvifvelaktigt, att äfven denna bild troget återspeglar den tidens allmänna
tillstånd. Sådana byggnader hafva till förutsättning, att folkets arbetskraft och
skatteförmåga i mycket hög grad stodo till konungens förfogande. Utan tvifvel hafva
alltså redan den mykeniska periodens greker liksom de episka skalderna betraktat
konungadömet såsom en af Zeus stiftad inrättning och dess bärare såsom ett slags
högre väsen. Konungen utöfvade redan då och ännu i högre grad än senare sin
trefaldiga befogenhet såsom högste befälhafvare i krig, högste domare och
öfverste-präst. En rådgifvande de äldstes församling, sammansatt af adelsfamiljernas
hufvudmän, torde redan då stått vid konungens sida, medan viktigare angelägenheter
förelades folkförsamlingen, hvilken visserligen, att döma efter Homeros, målande
beskrifning, knappt hade annan befogenhet än att mottaga konungens förslag och
genom sitt bifall bekräfta desamma. Det är vidare otvifvelaktigt, att folkets gentiliciska
indelning i stammar (phyler) och släkter (phratrier) redan då egde bestånd,
alldenstund den är äldre än kolonisationen af öarne och Mindre Asien och öfver hufvud
oupplösligt förbunden med det grekiska samhällets ledande grundsatser.
Världshistoria I.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
