Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Frihetskrigen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRIHETSKRIGEN.
211
Utsikt öfver Marathon.
Efter fotografi af Alinari
vis icke öfverföras till Grekland sjövägen. Xerxes valde alltså landvägen.
Hellesponten öfvergick man på två skeppsbryggor. Åtföljd af flottan drog hären längs
den thrakiska sydkusten åt väster och vidare genom Makedonien till Thessaliens
gräns. Hela detta område var redan på förhand underkufvadt af Mardonios, och
motstånd mötte ingenstädes.
I Grekland var emellertid stämningen dyster. Kampen mot öfvermakten tycktes
fruktlös, och till och med den delphiske guden rådde till undergifvenhet för det
oundvikliga. Det handlade ju också alls icke om vara eller icke vara, ty konungen
kräfde blott erkännandet af sin öfverhöghet, och under denna skulle grekerna hafva
kunnat lefva helt och hållet såsom förut. I Athen och Sparta hade man visserligen
intet val, ty en underkastelse under perserna skulle för Sparta hafva betydt
upp-gifvandet af dess härskande ställning på Peloponnesos, och för Athen uppoffringen
af dess demokratiska frihet och återupprättandet af det förhatliga tyrannväldet under
Peisistratiderna.
Så var man i dessa båda stater afgjordt för strid till det yttersta, och de båda
hufvudmakternas hållning var afgörande för småstaterna. Blott Argos, som sedan
gammalt täflade med Sparta, gick äfven nu sin egen väg och höll sig borta från
nationalkriget. De öfriga staterna slöto sig samman till ett förbund, hvars ledning
naturligtvis tillföll Sparta. En allmän landsfred pålystes, hvarigenom bland annat
äfven det pågående kriget mellan Athen och Aigina bilades. I Athen och väl äfven
annorstädes återkallades de politiska flyktingarne.
Grekland eger mot angrepp norrifrån tre naturliga försvarslinier: Tempedalen i
norra Thessalien, Thermopylerpasset mellan Thessalien och mellersta Grekland och
slutligen Isthmos, som bildar öfvergången mellan detta och Peloponnesos. Man beslöt
först att hålla den nordligaste af dessa linier och skickade för detta ändamål en
här till Thessalien, Men det visade sig, att stämningen i detta landskap var ganska
ljum och att man ingalunda kunde räkna på förbundstrohet hos thessalerna. Där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
