Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den perikleiska tidens kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
230
J. BELOCH, GREKERNA INTILL ALEXANDER DEN STORES DÖD.
Erechtheion på Athens Akropolis.
Efter fotografi.
Athen kanske en drachme (omkr. 80 öre) om dagen, och ungefär lika högt
betalades andligt arbete, om det var af den art, att enhvar person, som hade någon
bildning, kunde utför det.
Då inom handtverket de små och medelstora yrkena voro rådande, så nådde på
denna väg många till välstånd, men jämförelsevis få till rikedom. Likaså förhöll
det sig med bankväsendet. Pasion, den förnämste af alla Athens bankirer, »den
grekiske Rothschild», har dock efterlemnat en förmögenhet af blott 50 å 60 talenter
(något öfver en fjärdedels million i svenska kronor). Visserligen hörde han med
denna förmögenhet till Athens rikaste män, ty i Athen gällde vid peloponnesiska
krigets tid en förmögenhet af 10 talenter (omkr. 45,000 kr.) såsom ansenlig. Äfven
jordegendomen var i Ättika mycket splittrad, så att till och med ansedda adelsfamiljer sällan
hade mera än trettio hektar. Liknande förhållande härskade i flertalet grekiska stater.
Däremot var i Lakonien, Thessalien och Makedonien antalet af stora godsegare
mycket stort, och det gafs inom dessa landskap familjer, som egde verkligen
furstlig förmögenhet, främst af alla de spartanska konungahusen.
I sammanhang härmed få vi icke glömma, att prisen på alla lefnadsförnödenheter
då för tiden voro mycket lägre än nu. Så gällde vid öfvergången från femte till
fjärde århundradet en metrisk centner hvete i Athen ungefär 7 kronor i svenskt mynt,
under det att kapitalet gaf minst 3 gånger högre ränta än i våra dagar. Äfven
ställde greken mycket mindre anspråk på lifvets komfort än vi. Privathusen voro
alltigenom små och oansenliga, husgerådet torftigt, lyxen i kläder, sådan den en
gång härskat under adelsväldets tid, hade under inflytandet af tidens alltmer
demokratiska lynne, gifvit plats för en stor enkelhet. I stället för purpurmantlar och
andra dyrbara tyger bar man kläder af hvitt ylletyg. Äfven vid måltiderna var
greken i allmänhet ytterst måttlig. Blott vid gästabud och vid de med dem i
sammanhang stående dryckeslagen utvecklades större lyx med dyrbara hafsfiskar, alla
attiska finsmakares passion, med främmande vinsorter och med dyrbara parfymer. Icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
