Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den perikleiska tidens kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN PERIKLEISKA TIDENS KULTUR.
231
Det s. k. Theseion (Hephaistos’ tempel) i Athen. Efter fotografi.
heller fingo flöjtspelerskor saknas för att ackompangera gästernas sång. Däremot
var tjenstepersonalen i goda hus ganska talrik efter våra begrepp. Det tillhörde god
ton äfven för män att vid uppträdande utomhus vara åtföljd af betjent, och damer
visade sig i allmänhet icke på gatorna i Athen eller andra storstäder utan sällskap af
tjenarinnor. Dock gjorde de låga prisen på slafmarknaden denna lyx jämförelsevis
billig att tillfredsställa.
Rätt höga voro emellertid de anspråk, som för allmänna ändamål ställdes på
borgarne. De tider voro länge sedan förbi, då kostnaderna för förvaltningen hade
kunnat bestridas med krondomänernas afkastning. Liksom förut tyrannernas
envälde, så kunde icke heller demokratien reda sig utan skatter. I karakteristisk
motsats till vår moderna demokrati, som blott i direkt beskattning ser räddningen, var
statshushållningen i fredstid grundad blott på indirekta pålagor, såsom tullar och
acciser samt andra tillfälliga pålagor, under det att man af grundsats blott i
krigstid tillgrep direkt skatt, men då ofta i följd af inskränkt statskredit till betydande
höjd. Däremot blefvo äfven i fredstid mera välmående medborgare tagna i anspråk för
rätt tunga personliga gärder (s. k. leiturgier), särskildt för de körer, som hade att
uppträda vid de af staten firade festerna. Härtill kom den s. k. trierarchien eller
förpliktelsen att i krigstid utrusta ett örlogsfartyg och att under dess användning i
kriget hålla det i godt stånd; till ersättning erhöll den härtill pliktige äran att föra
kommandot på skeppet. Dessa kostnader voro så betydande, att de, särskildt om
de återkommo ofta, kunde bringa äfven en mycket välmående man till.tiggarstafven.
Bland de regelbundna statsutgifterna intog hvad som fordrades för den religiösa
kulten ännu alltjämt främsta rummet. Äfven nu satte de grekiska staterna en ära
uti att genom glänsande tempelbyggnader gifva uttryck åt sin tacksamhet mot de
statsbeskärmande gudamakterna, och det ekonomiska uppsvinget lemnade medel att
göra detta på ett sätt, som lemnade allt hvad förut åstadkommits på detta område
långt bakom sig. Så gaf segern vid Himera på Sicilien anledning till en liflig bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
