Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den perikleiska tidens kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
232
J. BELOCH, GREKERNA INTILL ALEXANDER DEN STORES DÖD.
nadsverksamhet. Af segerbytet lät Hieron åt öns skyddsgudinnor, Demeter och Kore,
bygga en praktfull helgedom vid Syrakusa, och i Akragas uppstod då denna härliga
rad af tempel, som ännu i dag i sina ruiner låta oss förstå, huru Pindaros kunde
prisa staden såsom »skönast af alla städer, som bebos af de dödlige». Vid samma
tid började eleerna i den heliga lunden vid Olympia uppbygga det mäktiga
Zeus-templet,. som blef färdigt omkring 460. Athen, hvars tempel till allra största delen
förstördes af perserna, kunde under de första årtiondena efter segern ännu icke tänka
på deras
återuppbyggande, eftersom
stadens och
hamnens befästande och
kriget mot perserna
togo alla statens
krafter i anspråk.
Först under
fredsperioden och
Perikles’ förvaltning tog
man itu med denna
uppgift. Nu
uppfördes genom
byggmästaren Iktinos
uppe på borgen åt
stadens
skyddsgudinna Athene ett
tempel, Parthenon,
som genom
skönheten i sina
proportioner lemnade
långt bakom sig allt,
hvad arkitekturen
dittills skapat (447
-432). Uppgången
till borgen
smyckades genom arkitek- Myrons diskoskastare. Rom.
Efter Brunn, Denkmåler, F. Bruckmann A. G
ten Mnesikles med
en präktig kolonn-
prydd port,
Propy-leerna (437-432).
Något senare
ny-uppfördes Erech-theus’ och Athenes
tempel, Athens allra
heligaste, i den
elegantaste ioniska
stil. I nedre staden
uppstod vid foten
af berget det
berömda tempel, som
man plägar
benämna Theseion och
som sannolikt var
helgadt åt
Hephai-stos. I Eleusis
åter-uppfördes mysterietemplet under
Perikles’ tid. Det blef
på samma gång
ansenligt förstoradt.
På Ättikas sydspets,
Kap Sunion,
uppstod vid samma tid
det
Poseidontem-pel, hvars kolonner
än i dag skåda vida
ut öfver hafvet.
Den berömmelse, som kom dessa byggnader till del, fyllde snart hela Hellas och
förskaffade de attiska byggmästarne uppdrag äfven utifrån. Så byggde Iktinos,
Parthenons skapare, åt Apollon ett tempel vid Phigaleia i Arkadien, hvilket tempel, tack
vare det ensamma läget, ända till nutiden trotsat alla tidens stormar. Ungefär vid
samma tid förstörde en eldsvåda det ärevördiga Heratemplet vid Mykene (423), som
då återuppbyggdes af arkitekten Eupolemos i ännu större och härligare gestalt. Dessa
äro blott de berömdaste bland de tempel, som då uppfördes. Vi må härvid besinna,
att kostnaderna för ett stort tempel kunde uppgå till i rundt tal inemot 2 millioner
kronor i svenskt mynt och att de perikleiska nybyggnaderna ensamt under de fem
åren 437 - 432 hafva kostat inemot 10 millioner kronor.
Om arkitekturen i dessa byggnadsföretag erhöll ett rikt fält för verksamhet, så var
detta icke mindre fallet med dess systerkonst, skulpturen, då det gällde templens plastiska
utsmyckning och framställandet af de offergåfvor, som både samhällen och enskilde
vid hvarje tillfälle egnade åt gudarne. I främsta ledet stod vid tiden för
perserkrigen bildhuggarskolan i Argolis, hvilken särskildt utöfvat bronsgjutningens konst,
sedan gammalt idkad här. Denna skolas berömdaste mästare äro Hagelaidas från
Argos, Kanachos från Sikyon och Onatas från Aigina, hvilka hafva arbetat för alla
delar af den grekiska världen från lonien ända till Italien. Åt oss är bevaradt ett
af denna skolas hufvudverk: gafvelgrupperna till Aphaias tempel på Aigina, nu den
dyrbaraste prydnaden i Munchens Glyptothek. Af konstverken få vi intryck af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
