Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den perikleiska tidens kultur. - 11. Upplysningstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Asklepios’ heliga område vid Epidauros med tempelruinerna i förgrunden.
Efter fotografi från tyska arkeologiska institutet i Athen.
men en etisk verkan torde väl knappast föreställningar kunnat utöfva, som
förekommo blott en eller två gånger årligen och af hvilka intrycket delvis
neutraliserades genom satyrspelets nuditeter och komediens gemenheter. Tydligare än allt
annat talar den råhet, med hvilken publiken på teatern uppträdde. Den bölade och
tjöt, och till tecken af misshag kastade man på scenen allt, som var möjligt att
kasta. Pöbeln förblef pöbel till trots af alla de sköna verser, som den fick höra.
I öfverensstämmelse härmed var denna tids sedliga ståndpunkt ännu ganska låg.
Att en statsman skulle kunna ledas af andra än rent personliga motiv, är för
Thukydides något fullkomligt ofattbart. Ingen gjorde sig samvete af att rikta sig på det
allmännas bekostnad. Det var redan i och för sig något stort, om en ämbetsman
ej lät muta sig. Ännu sämre såg det ut med humaniteten. Att under partikampens
lidelser de förfärligaste grymheter kunde begås, finge väl ursäktas, men till och med
athenarne hafva med kallt blod låtit slakta hela befolkningar, som rest sig mot
deras välde. Ännu värre hafva spartanerna gått till väga. De läto under de första
åren af det peloponnesiska kriget besättningarne på alla athenska handelsfartyg, som
föllo i deras händer, springa öfver klingan. Syrakusanerna gingo till och med
därhän att låta afrätta befälhafvarne för den athenska belägringshären, när denna hade
gifvit sig åt dem. Estetisk och sedlig bildning hafva, såsom man dagligen kan
iakttaga, bra litet med hvarandra att göra. Först det intellektuella framsteg, som började
träda fram i denna tid, har haft förmågan att framkalla en utveckling äfven i etiskt
afseende.
11. Upplysningstiden.
Den vetenskapliga rörelse, sorn börjat i sjätte århundradet, spridde sig efter
perserkrigen i allt bredare strömmar. De matematiska och astronomiska vetenskaperna,
som grundats af Pythagoras och Thales, funno ifriga idkare i lonien, liksom ock i
Italien hos Pythagoras’ lärjungar. Där verkade Oinopides från Chios, som bestämde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
