Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Demokratiens pånyttfödelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEMOKRATIENS PÅNYTTFÖDELSE.
287
Teatern i Megalepolis.
Efter fotografi från tyska arkeologiska institutet i Athen.
sluta sig till Thebe (366). Detta landskap afföll dock snart nog och ställde sig på
Spartas sida. ö .
Samtidigt började Athen göra front mot storkonungen. Det trädde i förbund med
Ariobarzanes, Phrygiens upproriske satrap, och skickade honom till hjälp en flotta
af 30 skepp under befäl af Timotheos. Dennes flotta angrep närmast Samos, dit
perserna med kränkning af bestående fördrag hade förlagt en besättning. Öns fasta
hufvudstad föll efter en lång belägring i hans hand (365), och dit fördes nu en koloni
borgare från Athen, den första som grundats efter det peloponnesiska krigets dagar.
Därefter bekvämade sig konungen att erkänna Athens gamla anspråk på Amphipolis
hvilka äfven i freden med Sparta hade blifvit bekräftade. Timotheos hemkallades
nu från de asiatiska farvattnen och skickades till Amphipolis. Mot denna stad
opererade sedan några år en athensk flotta under Iphikrates utan att emellertid vara
i stånd att uträtta något af betydenhet, ty chalkidierna hade åter organiserat sitt
förbund och voro ej sinnade tillåta Athen att än en gång fatta fäste vid deras kust
Under dessa förhållanden förmådde ej heller Timotheos att taga Amphipolis men
han vann Methone och Pydna och fråntog chalkidierna Torone och Poteidaia.
Denna senare stad fick nu än en gång mottaga nybyggare från Athen.
Athen var alltså på mycket god väg att ånyo upprätta sitt gamla kolonialvälde.
Detta måste naturligtvis uppväcka stort missnöje bland dess allierade. Därför kunde
Epameinondas uppgöra en plan att söka täfla med athenarne på deras eget element.
Visserligen hade Boiotien, trots sin rika kustbildning, alltid varit öfvervägande ett
jordbruksidkande land, liksom också alla dess mera betydande städer lågo långt
bort från hafvet. Men äfven Athen hade ju först en gång genom Peisistratos och
Themistokles blifvit en sjömakt, och hvarför skulle det, som lyckats där, icke vara
utförbart äfven i Boiotien? Man borde, så yttrade Epameinondas i folkförsamlingen
flytta Propyleerna från Athens borg Akropolis till Kadmeia i Thebe. På hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
