Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Alexander den Stores efterträdare och Alexanderrikets förfall 323-301 f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ALEXANDER DEN STORES EFTERTRÄDARE OCH ALEXANDERRIKETS FÖRFALL.
347
fre’d utan blott för underhandlingar med de enskilda staterna. På nåd och onåd
måste Athen gifva sig åt Antipatros, den athenska hamnen Munychia fick en makedonisk
besättning, Demosthenes dömdes till döden och tog sin tillflykt till Poseidons
helgedom på den argiviska ön Kalaureia. Där intog han gift (322) för att icke falla
i händerna på Antipatros’ bödlar.
I Athen afskaffade Antipatros den demokratiska författningen. Medborgarrätt och
rosträtt gjordes beroende af en förmögenhet på 2,000 drachmer. 9,000 medborgare
förblefvo efter detta i besittning af borgerskapsrättigheter, de 12,000, som förlorade
dem, sändes till Thrakien såsom nybyggare.
Samtidigt med ordnandet af satrapierna hade man fattat
Alexanders lik till Ammons oas och att för detta ändamål låta
förfärdigandet
Till
af denna vagn, af
hvilken vi ännu ega
i behåll en utförlig
beskrifning, medels
hvilken man
nyligen har försökt
rekonstruera den,
behöfdes nästan två
hela år. Slutligen
blef den (321)
färdig, och då skulle
Alexanders stoft
föras från Babylon
till Egypten och till
Ammon. Ända till
Syrien kom
Ptolemaios till mötes för
att emottaga den
döde Alexander,
men han förde
honom icke till
Ammon, utan behöll
honom i
Alexandria, hvarest man
byggde hans
grafmonument och
offrade åt honom,
såsom man offrade
åt heroerna.
beslut att öfverföra
göra en praktvagn.
Aristoteles’ hufvud.
Originalet i Wien. Efter Bernoulli, Griechische Ikonographie,
F. Bruckmann A. G.
Det var en
egenmäktig handling
Ptolemaios företog
sig, men med denna
tillförsäkrade han
sig och sitt land
detta föremål för
djupaste vördnad.
Väl hade Perdikkas’
anseende i Asien
alltjämt varit i
stigande och i själfva
verket torde han
hafva under dessa
år verkligen styrt
Asien, samtidigt
understödd med råd
af Eumenes, men
redan då saknades
icke uppstudsighet.
Så hade Antigonos
i Storphrygien
undandragit sig den
till honom ställda
uppmaningen att
hjälpa Eumenes att
eröfra
Kappado-kien. Slutligen hade
Perdikkas själf
åt
Eumenes underkuf-
yat detta land. Däremot kunde Perdikkas glädja sig åt understöd af Olympias. Hon
önskade förmäla honom med sin dotter Kleopatra, Alexanders helsyster och änka efter
Olympias’ broder, Alexandros af Epeiros. I följd af utsikten till detta äktenskap skilde sig
Perdikkas från sin gemål Nikaia, Antipatros’ dotter. Vid denna tanke på förbindelse med
konungahuset torde väl önskan att vinna Alexanders krona hafva ledt Perdikkas, men
äfven utan denna kändes hans makt i Asien hotande af Krateros och Antipatros, liksom
ock af Ptolemaios i Egypten. Sååvägabragtes en koalition mellan de maktegande i Europa
och satrapen i Egypten; äfven Antigonos hade anslutit sig till den och hade från
Storphrygien gått till Europa. Kriget bröt ut, Perdikkas själf drog ut mot Ptolemaios
och anförtrodde åt Eumenes att föra kriget mot Antipatros och Krateros, hvilka
landade i Asien. Militäriskt motsvarade också Eumenes de stora förväntningar, som
Perdikkas hysie. Medan Antipatros drog till Kilikien, kom det i Mindre Asien till
fältslag mellan Krateros och Eumenes, i hvilket den senare segrade, och Krateros föll.
Under tiden hade Perdikkas hunnit till Egypten, han stod framför Memphis med
afsikt att öfvergå Nilen, men försöket att göra öfvergången misslyckades, i det att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
