- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
379

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Den romerska bonden och den nya staten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN ROMERSKA BONDEN OCH DEN NYA STATEN.

379

de till olika egare hörande styckena icke beträdas utan att man går öfver andras,
så inträda med nödvändighet gemensamhet i jordeganderätten och tvunget sambruk.
Då måste på åkern brukningen och skörden företagas af alla samtidigt, och på
annan tid kan icke heller för egaren beträdandet af hans jord tillstädjas. Först när
hvarje särskildt stycke genom vägar gjorts tillgängligt, kan man öfvergifva den
samfällda eganderätten och sambrukstvånget, sådana dessa institutioner ännu kvarstå i
fråga om utmärker, så att den enskilde får plöja, så och skörda, när han för godt finner.
Ett stadgande i

de tolf taflornas
lag utesluter
eganderätten till
jord och grund
till en
utsträckning af 5 fot. Det
är då fråga om
?:a fem fot breda
renar, som
obetingadt skola
göra de enskilda
styckena af den
odlade marken
tillgängliga. På
det att dessa
renar icke
tilläfventyrs genom
upp-plöjning må
göras smalare och
möjligen
utplånas, så uteslutes
med afseende på
dem
eganderätten. I annat fall
vore man
tvungen att tillgripa
sambruk och
gemensam eganderätt.

Klientförhållandet såsom
lifegenskap, afskaf-fadt genom
bondefrigörelsen,
förekom nu
endast i vissa rester
af rätts- och
pie-ietsförhållanden

gentemot
patro-nus. På samma
sätt var också
jordherrerätten
afskaffad.
Clau-dierna voro den
sista ätt, som
ernått upptagande
bland
patricierna. Detta är
begripligt, ty
patri-ciatet hade haft
jordherrerätten
till sin
förutsättning, men denna
förutsättning var
numera
afskaffad. Hädanefter
var patriciatet en
sluten krets.

Det romerska [-landskapsområdet-]
{+landskapsområ-
det+} indelades i
sexton
landtri-bus, som bära
namn efter
patriciska släkter.
Inom dessa
områden lågo då
deras gods. Alla
egarne upptagas
i förteckningen
öfver dessatribus
och registreras.
De lokala tribus
hafva stigit till
tjugu, i det att
de sexton
land-tribus sammanförts med de fyra äldre stadstribus. De icke-patricier, som tillhörde landtribus,
erhöllo nu också tillträde till den plebejiska folkförsamlingen och fingo deltaga i valet
af folktribuner.

Den romerska bondefrigörelsen har emellertid erhållit en vida större betydelse än
andra bondeemancipationer i den gamla historien. Ja, den ter sig rent ut såsom den
.mest följdrika bondefrigörelse i världshistorien. Hvarpå beror detta?

Verkningarne af bondeemancipationer äro högst olika. Stein-hardenbergska
reformerna gåfvo den preussiska staten makt att höja sig ur den djupaste förnedring, emedan
.dessa reformer på bondefrigörelsen upprättade en ny organisation af staten i och med
det förhållandet, att Scharnhorst på denna grund kunde uppställa den preussiska här,

Talaren. Etruskisk bronsstaty.

Originalet i arkeologiska museet i Florens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free