Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 8. Från Sydetruriens eröfring till underkufvandet af Latium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dödsmåltid. Etruskisk relief från Cære.
Originalet i Louvre i Paris.
bejerna till ämbeten, äfven till statens högsta. År 399 f. Kr., hvilket förer dem till
denna ställning, är ett epokår i ståndens kamp, och det är vejenterkriget som fört
plebejerna så långt. Det nära sammanhanget mellan inre och yttre historia framträder
härotydligt för våra ögon.
År 406 hade kriget börjat; först i belägringens elfte år, 396 f. Kr., eröfrade
diktatorn M. Furius Camillus staden Veji. Af bytet skickade romarne ett större kärl
af guld såsom helig skänk till Delphi, men både skänk och sändebud uppsnappades
af lipariska sjöröfvare. Emellertid räddade Timasitheos på Lipara sändebuden och
den heliga gåfvan ur sina sjöröfveri drifvande undersåtars våld, och gåfvan
fick i Delphi sin plats i massilioternas skattkammare. Till tack skänkte senaten
Timasitheos den romerska statens gästvänskap, hvilken enligt romersk rätt gick i arf,
och när romarne i det första puniska kriget togo Lipara, hedrade de Timasitheos’
efterkommande genom befrielse från underdånighet och skatteplikt. Strax efter år
400 f. Kr. se vi alltså romarne redan i förbindelse med grekerna i öster och väster.
Redan då var Massiiia förbundet med Rom genom ett vänskapsfördrag, som bestod lika
länge som republiken. Efter den galliska katastrofen insamlade man i Massiiia
penningar till förmån för de brandskadade i Rom; och till tack för detta beviljade senaten
Massilias köpman vissa handelsförmåner. Till helt andra förhållanden förer oss den
lipariska sjöröfvar- och kommuniststaten. Den hade upprättats af grekiska, närmast
doriska kolonister, som strax efter år 580 fruktlöst sökt att sätta sig fast i väster på
Sicilien och därefter besatte Lipariska öarne. Här hade de att värja sig för
etruskiska sjöröfvare och drefvo själfva sjöröfveri från sin korsarborg på ön Lipara. Tvånget
i detta lefnadssätt förde till kommunism. Deras förmögenhet var allmän egendom,
de spisade i gemensamma matlag, somliga odlade för allas räkning jorden, andra
drogo ut på sjöröfveri. Senare infördes personlig egendom på ön Lipara, på hvilken
staden låg, men de öfriga öarne brukades och förvaltades för gemensam räkning. Man
ser, att grundandet af staden gaf anledning till uppdelning af jord och grund.
Slutligen uppdelade man äfven de andra öarnes områden, men alltjämt på nytt i
tjugu-årsperipder. Med sjöröfvarstaten Lipara hade alltså romarne slutit vänskap år 396 f. Kr.
Vejis invånare såldes såsom slafvar och stadens område indrogs och fördelades
bland romerska kolonister, som här öfvertogo gränsskyddet. Kriget i södra Etrurien
gick vidare, i norr till Volsinii (Orvieto), där romarne segrade år 391 f. Kr. De
nyvunna ^områdena organiserades i fyra nya landtribus; en stor del af södra Etrurien
blef sålunda romerskt land, Äfven mot söder sträckte romarne sina armar; redan
år 393 hade de utsändt en koloni till Girceji. Då kommo kelterna och togo Rom.
Under det femte århundradets sista årtionden bodde kelterna vid Ister, vid öfre
Donau, och därifrån vidare åt nordväst. Omkring 400 f. Kr. råkade kelterna i rörelse.
Från Rhen drogo de till Frankrike, som efter dem, gallerna, skulle få sitt namn Gallien.
De trängde i söder ända till Spanien, till Gades. Från Donau drogo de ur
Sydtyskland öfver Alperna till Italien och stötte här på etruskerna. De etruskiska Milano
och Bologna blefvo keltiska och senonerna trängde ända till Adriatiska hafvet. De
visade sig äfven i Toscana och stodo plötsligt framför Clusium. Det var en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0407.html
