Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Rom och Karthago. Siciliens och Norditaliens eröfring. - 14. Den hellenistiska kulfurens första århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundradena igenom. Nu blefvo äfven uradelns sex ryttarcenturier öppnade för
plebejerna, och särskildt återställde Flaminius den sedan Appii Claudii tid afbrutna
förbindelsen mellan centurierna och tribusindehiingen samt jordegendomen och tog
således hänsyn till den romerska uppfattningen om jordegendomens dominerande
betydelse i det politiska lifvet, ty efter Q. Fabius Maximus Rullianus år 304 f. Kr.
voro borgare utan jordegendom inskränkta till de fyra stadstribus, hvarför deras
församlade massa vid det då varande antalet tribus kunde förfoga öfver blott fyra
tri-bus af trettiofem. Det var landtbrukarintresset, som Flaminius tog till vara, särskildt
småböndernas intresse. Han bröt den första klassens öfvervälde. Sålunda ter sig för
oss Flaminius såsom förkämpe för bondeintressen och i verkligheten såsom en
föregångare till Tiberius Gracchus, och den, som i denne ser en af Roms största patrioter,
han skall icke med Polybios och med senatorernas hat i Flaminius se anstiftaren
af kommande ofärd, utan den vidsynte statsmannen, som fann roten till romersk
makt i bondekraften och sökte hindra denna rots försvagande. Hans författning hade
bestånd, den ökade och stärkte böndernas politiska rättigheter, men i deras
ekonomiska ställning åstadkom den ingen ändring till det bättre, och detta ekonomiska
läge kom genom den världseröfrande statens stora framgångar att blifva svårt. Vi skola
i det följande hafva att besvara den frågan, huru det kunde komma sig, att detta
världsvälde bragte de romerska bönderna motsatsen till välsignelse. Men ännu skilja
oss tre mansåldrar från denna akuta kris, som kom till utbrott först då, när Rom
hade underlagt sig den grekiska Östern. I sammanhang med Roms politiska seger
öfver grekerna står Roms eröfring genom den grekiska bildningen. Grcecia capta
ferum victorem cepit et artes intulit agresti Lädo. Det latinska väsendet omgestaltas
genom inverkan af den grekiska anden och upptagandet af den hellenistiska kulturen.
14. Den hellenistiska kulfurens första århundrade.
Om bredvid en allmän karakteristik af hellenismen, sådan som vår framställning i
inledningen gifvit, särskilda perioder uppvisas inom denna kultur, så upphäfves ej
därigenom enheten, det är snarare fråga om en åtskillnad mellan den tidrymd, hvarunder
denna förening af Orienten och grekiskt väsende till en gemensam andlig bildningstyp
grundlägges, och de tider, under hvilka den träder i växelverkan med Rom. Hellenismen
var fullt utbildad, när den kom öfver till Rom, när den helleniserade det romerska
väsendet, men erfor till sist en återverkan genom betydelsen af det romerska herraväldet
öfver grekerna och genom det inflytande, som detta och den vunna insikten om den
romerska karaktären utöfvade. Sålunda följer på hellenismens grundläggning Roms
hellenisering och slutligen, åtminstone till en viss grad, en hellenismens romanisering.
I förgrunden står närmast den allmänna världsåskådning, som får sitt uttryck i
filosofi och religion, ty så litet som religion sammanfaller med världsåskådning och
filosofi, lika litet kunna religion och metafysik skiljas från hvarandra. Ännu har
aldrig funnits en religion utan starkt metafysiskt innehåll. De särskilda vetenskaperna
klassificera sig äfven i denna period på två grupper: naturvetenskaper och andliga
vetenskaper. På astronomisk grundval bygges en kosmologi, liksom ock en
systematisk geografi, äfven forskningarne inom matematiken anticipera redan åtminstone
delvis nutidens upptäckter, utbildningen af filologisk forskning delar tendensen till
exakt noggrannhet med de vetenskaper, som man är van att beteckna såsom de
exakta, medan den dramatiska tillspetsningen af världshändelserna och det starka
intrycket af individualiteterna öfva inflytande pä historieskrifningen, i hvilken
Orienten och hellenerväsendet förbindas. Athen, som tryckt sin stämpel på femte och fjärde
århundradets kullur, häfdar fortfarande sin ställning inom filosofien och komedien;
i allt annat öfvergår ledningen till Alexandria såväl inom vetenskapen som inom
poesien. Det moderna draget i tiden gör sig gällande äfven inom den hellenistiska konsten.
Att filosofskolorna kunde fortfara utan afbrott i traditionen underlättades däraf, att
de hade karaktären af korporationer. De voro religiösa sammanslutningar - den
platonska akademien var en sånggudinnornas thiasos -, de voro juridiska personligheter
i besittning af förmögenhet. Därför konfiskerade kejsar Justinianus den platonska
akademiens egendom, när han år 529 e. Kr. lät förbjuda undervisningen i filosofi i Athen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
