Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den österländska forntidens politiska historia - 1. Babylonien före Hammu-rabi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BABYLONIEN FÖRE HAMMU-RABI.
9
erhållas genom talrika, delvis daterade och på semitisk-babyloniskt språk affattade
inskrifter från Sargon I:s tid. I dessa omtalas bi. a. för första gången den vid Eufrats
vänstra strand belägna senare rikshufvudstaden Babylon eller Babel (»Guds port» enligt
den inhemska folketymologien), där Sargon uppbyggde två tempel.
För att det följande skall blifva fullt begripligt, torde det vara nödvändigt att först
kasta en blick på de till det babyloniska riket gränsande områdena och deras etnologiska
förhållanden. Det ar fråga om större eller mindre landskapsgrupper med mer eller
mindre själfständiga delar, hvilkas invånare helt naturligt under loppet af Främre
Asiens forntida historia gång på gång råkade i konflikt med det mäktiga babyloniska
och senare assy-
riska riket och
tidtals helt och
hållet lades un-
der de babylo-
nisk-assyriska
härskarnes ok
eller åtminstone
gjordes tribut-
pliktiga till dem.
I jämförelse med
de ur inskrifter-
nas autentiska
källor hemtade
underrättelser,
på hvilka den ba-
bylonisk-assyri-
ska historien
grundar sig, ar i
de flesta fall des-
sa lands inhem-
ska källmaterial
ännu sa ofull-
ständigt eller
svårbegripligt,
att deras historia
i det följande
lämpligen torde
böra behandlas i
omedelbart sam-
manhang med
denna. Först och
främst märkes
Konung Naram-sin på hans stora segermonument.
Originalet i Louvre-museet i Paris. Efter Delegation en Perse.
det redan från
folktaflan i första
Mosebok (kap.
10) bekanta lan-
det.’Elam, som
spelar en viktig
roll i hela den
orientaliska
forntidens histo-
ria. Detta land
(i senare tid efter
sin gamla huf-
vudstad Susa
benämndt Susi-
ana) utgöres af
ett vidsträckt
lågland, som ut-
breder sig öster
om Babylonien
från Zagrosber-
gen ända till
Persiska viken.
Dess forna grän-
ser i öster kunna
tills vidare icke
närmare bestäm-
mas. Här torde
i förhistorisk tid
sumererna hafva
haft sin sista
uppehållsort fö-
re sitt framträng-
ande till Meso-
potamien. De i sumerernas spår invandrade elamiterna, som troligen äfven de kommit
från Centralasien, måste, om detta antagande ar riktigt, redan under den äldsta kända
tiden länge hafva varit bosatta där. Att elamiterna förstodo att i skrift fixera sitt eget
sprak, som tyvärr hittills ar oss fullkomligt obekant, framgår af en under de
senaste franska utgräfningarne anträffad kolonn, som ursprungligen stått i den
babyloniska staden Sippar af Sargon I:s son Naräm-sin. Denna kolonn togs
nämligen sedermera som byte af elamiterna och fördes till Susa, där, sedan en del
af Naram-sins inskrift aflägsnats, den elamitiske eröfraren ersatte denna med en egen
inskrift. Ursprunget till elamiternas kultur ar höljd t i fullkomligt dunkel. De talrika
plundringstågen från Elam till Babylon, hvilka stundom voro framgångsrika, men
emellanåt också ledde till att landet kom under babyloniskt herravälde, säga oss
endast, att Babylonien alltifrån Sargons tid hade att göra med en fiende i öster, som
man först efter århundraden lyckades betvinga.
I motsats till det elamitiska folket måste invånarne i de vilda bergstrakterna norr
Världshistoria TIL o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
