Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den österländska forntidens politiska historia - 1. Babylonien före Hammu-rabi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BABYLONIEN FORE H^MMU-RABI.
11
stodo i nära förbindelse med hvarandra (sa särskildt Arvad, Byblos och Beirut, Sidon
och Tyrus), en lang tid hafva varit bebodda och i egenskap af handelscentra hafva företett
en snabb utveckling. Kananeer och arameer hafva som bekant utbildat en egen
bokstafsskrift. Då de äldsta härmed affattade inskrifterna emellertid icke gå längre
tillbaka an till de nionde århundradet f. Kr., får man på denna väg ingen möjlighet
att beräkna åldern af dessa folks äldsta kultur. Dessutom har hvarje försök att
härleda det s. k. nordsemitiska alfabetet ur någon annan skrift gifvit ett otillfreds-
ställande resultat, vare sig man försökt med kilskriften eller med de egyptiska
hieroglyferna eller med en på den närbelägna ön Cypern inhemsk stafvelseskrift.
Forskningen rörande kananeernas äldsta kultur har därför, liksom när det gäller
arameernas och elamiternas, inga andra skriftliga källor att tillgå an de egyptiska
och babyloniska uppgifterna.
Om vi från denna flyktiga orientering i Mesopotamiens grannland återvända
till Sargon I:s historia, sa finna vi, att våra källor tillskrifva denne forntida härskare
en mängd krigs-
nyligen upptäckt
krönika från sen-
babylonisk tid om-
nämnes ej heller
konungens tåg mot
Amurru eller mot
Elam. Likväl gifva
vissa kronologiska
uppgifter på taflor
från Telloh med all
säkerhet vid han-
den, att sådana er-
öfringståg faktiskt
egt rum redan vid
denna tid. Och
det råder ej heller
något tvifvel om
ett det existerat en
fornkonung med
namnet Sargon,
äfven om det icke
ar fullt klart, om
de ifrågavarande
bedrifterna böra
tillskrifvas en och
samma person el-
ler om man icke snarare bör antaga två härskare med samma eller liknande namn.
I hvarje fall har myten i senare tid bemäktigat sig denne babyloniske konungs
person, såsom en legend om hans födelse och barndom tydligen utvisar. Berättelsen
erinrar om den bibliska traditionen om den nyfödde Moses, som utsattes och upptogs
af en konungadotter.
Först med konung Hammu-rabis (eller enligt nyaste läsart Ham-mu-ra-pis) regering
komma vi in på säkrare mark. Denne afsatte omkring ar 2000 f. Kr. den siste konungen
af Larsams sydbabyloniska dynasti och förenade därmed för första gången hela det
babyloniska riket under en enda spira. Han betecknas som den sjätte konungen af
en dynasti, som benämnes efter staden Babylon, och han behärskade äfven hela
Assyrien och i öster hela området till Elams gräns. De hittills jämförelsevis sparsamt
flytande kilskriftskällorna börja nu blifva mera gifvande. Inskrifter å cylindrar, bygg-
nadstegel och votivtaflor förutom en stor mängd bref och kontrakt göra det möjligt att
teckna en tydlig bild af den väldige härskaren och af hans regeringsverksamhet. Enligt
dessa urkunder tyckes åtminstone redan på Hammu-rabis tid Babylonien hafva fått
del af kulturens alla välsignelser. Det förr af sumpmarker uppfyllda området mellan
tåg af sådan om-
fattning, att del
första intrycket
blir förvåning och
tvifvel. Icke blot!
Elam utan äfven
hela Amurru och
Palestina skall
Sargon hafva er-
öfrat, och han
säges lill och med
hafva utsträckt si-
na fälttåg ända till
Medelhafvet och
till Cypern. Visser-
ligen voro uppgif-
terna härom hem-
tade från taflor,
som innehöllo
omina och järtec-
ken, hvilka i och
för sig knappast
kunde gälla som
trovärdiga histori-
ska källor. I en
Kilskriftstafla med porträtt af konung
Hammu-rabi af Babylonien.
Originalet i British Museum i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
