Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den österländska forntidens politiska historia - 2. Egypten intill Amenofis IV. - Babylonien och Assyrien intill Tiglatpileser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTEN INTILL AMENOFIS IV. - BABYLONIEN OCH ASSYRIEN INTILL TIGLATPILESER I. 15
’ " . fr V >^T- , <’– ^;
****A*j*ifc, ; , -,,.^t,# iij-;
Anu-Adad-templet i Assur.
Rekonstruktion af W. Andrae på grundval af
utgräfningar gjorda af Deutsche Orieiitgesellschaft.
egyptiske prästen Manetos på grekiska affattade värdefulla, fastän textkritiskt illa
bevarade, historiska verk från tiden omkr. 305-285 f. Kr. Maneto har utan tvifvel öst
ur då tillgängliga inhemska källor, såsom konungalistor och annalistiska anteckningar.
Enligt detta fc verk indelas Nildalens behärskare alltifrån Egyptens äldste konung,
Menes, intill landets eröfring af Alexander den Store (332 f. Kr.) i 31 dynastier. Man har
vidare inom dessa dynastier afskilt tre s. k. »riken», nämligen »Gamla riket» ungefär
till den 6:te dynastien, d. v. s. till omkr. ar 2500 f. Kr., »Mellersta riket» från denna
tid till den 14:de dynastiens och det s. k. Hyksosväldets utgång (till omkr. 1700 eller
1800 f. Kr.) och det därpå följande »Nya riket» från ungefär 1600 till slutet af den
18:de dynastien (omkr. 1350) eller den 20:de dynastien (omkr. 1100).
Den egyptiska historiens början ar ännu höljd i fullständigt dunkel. Om man
bortser från den under de senaste utgräfningarne upptäckta människoras från den
paleolitiska tidsåldern, om hvars tillvaro de funna verktygen af flinta bära vittne, kan
man, hvad de s. k. »fördynastiska» egypterna beträffar, af graffynden från den äldsta
historiska tiden endast draga allmänna slutsatser om deras ras, som synes hafva varit
besläktad med de libyska folkslagen, om deras tidigt utvecklade civilisation och om den
värld, med hvilken de kommo i beröring. Men för historien om de äfven i Egypten
sannolikt existerande småstaternas sammansmältning till större enheter och om hege-
moniens öfvergång från det ena till det andra af dessa ursprungliga kultcentra, bland
hvilka de söderut belägna städerna Koptos, el-Kab och Negade torde hafva spelat en
framstående roll, har man icke såsom i Babylonien furstarnes titlar eller stamtaflor att
åberopa. Blott sa mycket står fast, att det ur dessa kultcentra genom förening af flere till
hvarandra gränsande områden sa småningom framgick två skilda, själfständiga riken,
nämligen »Nordlandet», som motsvarade Nildeltat intill det nuvarande Kairo, och
»Sydlandet», som sträckte sig därifrån ända bortom Edfu. Förmodligen har man att
tänka sig, att en strid om öfverväldet därefter pågått mellan de båda staterna hela
generationer igenom, ända tills »Sydlandet» under konung Menes från Tis (nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
