Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den österländska forntidens politiska historia - 2. Egypten intill Amenofis IV. - Babylonien och Assyrien intill Tiglatpileser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTEN INTILL AMENOFIS IV. - BABYLONIEN OCH ASSYRIEN INTILL TIGLATPILESER I. 19
i Amenofis IV:s kort efter hans död öfvergifna residens och där 33 sekler igenom
väntade på att upptäckas och dechiffréras, äro dessa märkvärdiga skrifvelser från de
västasiatiska furstarne till de egyptiska faraonerna nedskrifna. Brefven upprulla för
oss en brokig bild af den dåtida kulturvärlden, af dess handel och kommunikationer,
hofseder och krigiska företag, till hvilka vi här nedan skola återkomma. Vi få lära
känna de asiatiska prinsessorna i Amenofis Hirs harem, först och främst en syster
och en dotter till den babyloniske konungen Kadasman-harbi I, vidare Giluhipa, en
syster till Mitannihärskaren Tusratta, Sutarnas son, och slutligen Taduhipa, en dotter
till samma furste. För de talrika oroligheterna och fejderna inom Syriens och Pale-
stinas småstater redogöras i ämbetsbref från guvernörerna i Byblos, Beirut, Tyrus,
Akko, Hazur, Geser och Askalon. Äfven ön Cypern, på kilskriftstaflorna benämnd
Alasia, ar företrädd bland dessa skrifvelser, hvilka äro hållna i en ton af undersåtlig
vördnad inför den allsmäktige faraos majestät. Af särskildt värde äro de skrifvelser,
som riktas till Ameno-
fis III från tvenne regen-
ter af den babyloniska
Kassu-dynastien, Kadas-
man-harbi I och Burna-
burias, likasom äfven
den assyriske konungen
Assur-uballits bref till
Amenofis IV, hvilka do-
kument till fyllest bevisa,
att äfven dessa land
fortfarande stodo i fak-
tiskt beroende af Egyp-
ten. Det ser ut, som om
de babylonisk-assyriska
väldenas gradvisa åter-
vinnande af sin forna
styrka och de själf-
ständiga syropalestinska
Sfinxhufvud med den egyptiska
drottningen Hat-sepsuts drag.
Originalet i König!. Museum i Berlin.
småstaternas framträ-
dande bör sättas i sam-
band med det vidsträckta
Mitannirikets upplösning
och fall, som åvägabrag-
tes af den assyriske
konungen Adad-niräri I
i det 14:de århundradet.
Därtill kom, att det äf-
ven i själfva Syrien och
Palestina inträdde bety-
delsefulla politiska för-
ändringar. I norr och i
synnerhet i söder ansat-
tes städernas invånare
af beduinskaror, som
upprepade gånger inföllo
i landet. Från Jerusa-
lem, som här för första
gången uppträder i historien, rapporterar den därvarande guvernören till farao om
Habiri, en stam af beduiner eller halfnomader, som tydligen allvarsamt hotade honom
och hans område. Den först af H. Zimmern uppställda hypotesen, att man med
dessa Habiri borde förstå landets senare invånare, hebreerna, har stor sannolikhet
för sig. Det israelitiska folket, hvars Jahvekult ända till våra dagar varit af världs-
famnande betydelse, skulle alltså kunna följas tillbaka i historien ända till sitt första
uppträdande som nomadiserande plundrare.
Den viktigaste sidan af Främre Asiens politiska historia på Kassu-dynastiens tid
ar alltifrån Amarna-tiden historien om det assyriska maktområdets utvidgning.
Kadasman-harbi II, en son af den babyloniska konungen Kara-hardas (sonson till den
ofvannämnde Burna-burias) i hans äktenskap med en dotter till den likaledes förut
omtalade assyriske fursten Assur-uballit, besteg omkring ar 1360 f. Kr. Babylons tron. Detta
var det första betydelsefulla steget på den vag, som slutligen ledde till Assyriens
hegemoni. Visserligen uppstodo, sedan den assyriske konungaättlingen mördats af
babylonierna och blifvit ersatt med en inhemsk furste, nya strider, som räckte genom
hela släktled, mellan de bada staterna. Och dessa strider blefvo svårare och lång-
varigare, an de eljest skulle varit, på grund af grannfolkens inblandning (de mesopota-
miska staternas i nordväst och elamiternas i öster). Tydligen var emellertid Babyloniens
militärmakt bruten i och med Kassu-dynastiens nedgång, liksom fallet var i Egypten
vid slutet af den adertonde dynastien. Assyriens växande makt, som på ett glänsande sätt
bestod profvet i striden mot Mitanni, tog sig under Salmanassar I (omkr. 1290 f. Kr.),
son af Adad-niräri I och sonson af en Arik-dm-ili, uttryck i väldiga krigståg västerut och
norrut mot ett nytt förbund af arameiska stammar, mot de förbundna staterna Mitanni
och Hatti (hettiterna) och mot Nairilanden, under hvilket namn, såsom ofvan an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
