Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Den egyptiska kulturen i det Gamla riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.
miga naturen, af djurvärlden och i synnerhet af de öfver allt annat älskade blom-
morna. Från den äldsta forntiden tyckas dryckes- och kärleksvisorna stamma och
likaså de små enkla sånger, med hvilka bonden underhöll sig under sitt arbete. Sa
lyder en herdevisa från femte dynastien enligt Ermans öfversättning:
»Er herde ar i vattnet hos fiskarne,
Han talar med malen, han hallar (?) på gäddan (?).
I väster! - er herde ar en herde i väster.»
Äfven ordspråkslitteraturen går säkert tillbaka till Gamla riket. Sålunda brukar
den mest bekanta af alla böcker, som innehålla lärorika råd och anvisningar, till-
skrifvas den gamle konungen Amen-em-hét I. Hymnerna, som äro riktade antingen till
gudarne (särskildt till solguden och himmelsgudinnan) eller till faraonerna eller ock
diktade vid minnesfester öfver förnäma aflidne, innehålla på många ställen vällyc-
kade naturskildringar men ersätta alltför ofta ett djupare poetiskt innehåll med fraser.
Som verkliga skattkammare af religiösa tankar måste man erkänna den berömda
»Dödsboken», pyramidtexterna samt verket »Hvad som finnes i underjorden», hvar-
till vi senare återkomma.
Inom det vetenskapliga forskningsarbete, hvarom denna litteratur gifver oss kännedom,
intager obestridligen astronomien en framstående plats. Den skiljer sig från den babylo-
niska väsentligen därigenom, att den efter allt att döma icke har utvecklat sig ur astro-
logien. Visserligen kände äfven egyptern till lyckliga och olyckliga (eller kritiska)
dagar, på hvilka det var förbjudet att företaga sig vissa handlingar. Men de astro-
nomiska iakttagelserna tjenade i öfverensstämmelse med egypternas nyktra, på verk-
ligheten riktade sträfvan från början troligen endast det praktiska ändamålet att
underlätta den - för öfrigt urgamla - årsberäkningen. Den iakttagelsen, att samma
dag som Nilen årligen börjar stiga (omkr. den 20 juli) äfven Sotisstjärnan (d. v. s Si-
rius) för första gången visar sig på morgonhimmelen, ledde till uppställande af ett verk-
ligt solar, det s. k. Sotisåret, hvilket emellertid snart i praktiken undanträngdes af
ett artificiellt ar om 360 dagar och 5 skottdagar (med bortseende från det fjärdedels
dygn, som fattades i det verkliga solåret. Af detta slags ar, hvars årstider alltså småningom
försköto sig genom alla dess månader, gingo 1,461 på 1,460 Sotisår (en s. k. So-
tisperiod). Egyptens klara, härliga natthimmel kunde föröfrigt sagas inbjuda till
betraktelser af de lysande stjärnorna, i hvilka man af gammalt trodde sig se af-
somnade själars förklarade gestalter. Stjärnbilder tyckas astronomerna tidigt hafva
konstaterat. Äfven de enstaka stjärnornas växlande ställning fängslade deras upp-
märksamhet. I perioder om 15 dagar angåfvo de denna för hvarje nattimme
och detta i form af en tabell, där de ställdes i förhållande till de olika kropps-
delarne på en fingerad mänsklig gestalt, som man tänkte sig i sittande ställning
midt under himmelsglobens högsta punkt. De matematiska studier, som behöfdes
för dessa iakttagelser, tyckas i Gamla riket aldrig hafva bedrifvits i rent vetenskap-
liga syften, utan tjenade i främsta rummet praktiska ändamål, såsom relativa
värdeberäkningar för varor, kalkyler öfver löneterminer och framför allt uppmät-
ningar af åkerfält och landområden, allt saker som genomgående verkställdes på grund-
val af vårt dekadiska siffersystem. De förnämsta texter, som behandla läkekonsten,
den berömda »papyrus Ebers» och den s. k. »Hearst papyrus», återgå icke till Gamla
riket, men redan vid denna tid måste dock läkekonsten hafva utöfvats af särskildt
utbildade läkare. Måg- och tarmsjukdomar åkommor i blodkärlen, olika kvinnosjuk-
domar, behandlades, men framför allt äro ögonsjukdomarne talrikt representerade
i de bevarade diagnoserna, som visa oss allahanda olika fall, från de enklaste upp till de
mest invecklade och besvärliga. Terapien var delvis ytterst komplicerad; omslag och
mixturer af vegetabiliska och animaliska ämnen spelade därvid tydligen huvudrollen.
Liksom i Västasien var för öfrigt medicinen äfven i Nildalen förbunden med mycken
vidskepelse. På undergörande medel rader ingen brist. Medelst trollformler och
magiska ceremonier trodde nfian sig kunna aflägsna sjukdomarne, eller ock inbillade man
sig tvärtom, att figurer af vax eller papper kunde vara utrustade med hemliga krafter,
sa att de frambragte lidanden och sjukdomar hos fiender. Äfven i det forna Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
