- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
80

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Den egyptiska kulturen i Mellersta riket och Nya riket. - Den äldsta kananeiska kulturen. - Den s. k. Amarnatiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80 C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.
fort i Egypten, var måhända, utom det som den dyrbaraste ädla metallen ansedda
Silfret, bruket af vagn och häst. Att fästningsbyggandet äfven i Asien redan hade
en lång utveckling bakom sig, framgår af de talrika från Nya riket stammande
afbildningarne af stora, med portar och tinnar försedda borgar, hvilkas stormande
de segerrika egypterna förevigade på sina minnesmärken. Bilden fullständigas dess-
utom i någon män genom den ofvannämnda till den tolfte dynastiens tid för-
lagda historien om prinsen Sinuhe. Fastän mycket däraf bör hänföras till
den poetiska utsmyckningens och de otillförlitliga tilläggens område, gifver denna
berättelse likväl utan tvifvel en i det hela trovärdig skildring af »Öfre Retenu»,
d. v. s. det land, som med största sannolikhet kan identificeras med Palestinas
bergland. Fursten i detta land mottog vänligt den från egyptiska hofvet flyende
Sinuhe, gjorde honom till anförare för en stam och gaf honom jordegendom. I den
del af sitt land, som han lät honom utvälja åt sig - sa berättar historien - »finnes
det fikon och vinstockar, det har mer vin an vatten, det ar rikt på honung och
olja, och alla slags frukter växa på dess träd. Det finnes där hvete och korn samt
otaliga hjordar. Jag hade som daglig kost bröd och vin, kokt kott och gåsstek
utom det villebråd från öknen, som mina jägare fångade åt mig, och det, som mina hundar
buro hem åt mig.» Att det äfven pågick en regelbunden trafik mellan Palestina och
Egypten och att lifliga handelsförbindelser vid denna tid voro knutna mellan
de bada landen, har man - sannolikt med rätta - velat sluta af en del ytter-
ligare notiser, som innehållas i denna berättelse.
Som en förberedelse till blifvande systematiska utgräfningar i »Amurru» har under som-
maren 1903 en vetenskaplig undersökningsresa blifvit företagen på uppdrag af Deutsche
Orientgesellschaft. De hittills på enstaka platser upptäckta grafbyggnaderna och de
keramiska alster, som i riklig mängd påträffats, kunna endast med yttersta försiktighet
användas som underlag for vetenskapliga slutledningar. Därtill stöter man ofta
på nästan oöfvervinnerliga svårigheter, då det gäller att åtskilja de olika forntida
skikten, hvilka i många fall äro betäckta med grekisk-romerska, byzantinsk-kristna
och muhammedanska lager. Man har ännu icke på ort och ställe gjort någon
undersökning om hur långt tillbaka i tiden egypterna först kommo i förbindelse
med den gamla hamnstaden Byblos, hvilken spelar en betydande roll i Osirismyten,
gällde såsom Adonisdyrkans hemort och under Nya riket omtalas som utförselort för
virke. Äfven i Sidon har man af gamla feniciska byggnadsverk hittills endast på-
träffat några lemningar af hamnens befästningar, detsamma, som man äfven trott
sig kunna konstatera i några ruinhögar vid Tyrus. Af det gamla Jeriko hafva
till ar 1909 blott de förträffliga befästningarne äfvensom en del af boningshusen
bragts i dagen. Däremot har man fått ett jämförelsevis rikt utbyte - och har
ännu mer att vänta - ur Kirbet Harras ruiner, hvarunder det i bibeln och kil-
skrifterna omtalade Hazor förmodas ligga begrafvet, vidare från Tell el-Kädi vid Jor-
dans källor, och särskildt från det under åren 1902-1909 undersökta Tell ed-Djesari,
det bibliska Geser, där utom lerkärl, krukor och vaser äfven vapen, prydnadssaker
och gudabilder påträffats. Den mest betydande fyndorten för gammalkananeiska
kulturrester ar emellertid otvifvelaktigt den tydligen redan i äldsta tid af flere stråkvägar
genomskurna Jisreelslätten mellan Samarien och Galileen, hvilken likasom Jordanslätten
ar öfversållad med en mängd konstgjorda kullar. Bortsedt från fynden i konunga-
staden Taanak (hvarom se nedan!) har den tyska Palestinaföreningen vid sina
utgräfningar i Tell el-Mutesellim, det bibliska Megiddo, vid denna slätts södra gräns
utom de gamla borganläggningar och olika begrafningsplatser den påträffat, gjort
.en mängd viktiga smärre fynd, däribland ett antal s. k. »gränsstenar» eller masse-
böt, en afgudabild af kalksten, diverse sigillcylindrar, delvis försedda med sällsamma
inskrifter, samt urnor, som innehöllo barnskelett.
Alla dessa berömvärda sträfvanden att sprida ljus öfver den fornkananeiska
kulturen skulle emellertid icke hafva gifvit oss några fasta kronologiska hållpunkter, om
icke redan två årtionden förut en lycklig slump på en gång kastat: en biixtstråle
in i det mörker, som dittills ogenomträngligt insvept Kanaans äldsta historia. Detta
skedde genom det stora lertaflefyndet vid Tell-el-Amarna, eller et-Till, en ruinplats
halfvägs mellan Memfis och Tebe och ungefär 2 timmars väg från den nuvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free