Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den assyriska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ASSYRISKA KULTUREN.
111
Tillbedjan af Samas, solguden. Relief på en tafla med inskrift från Sippar.
Originalet i British Museum i London. Efter Ménant, Recherches sur la glyptique orientale.
religionen, gudars och gudinnors attribut gjutas i den fasta formen af ett fixeradt
uttryckssätt, deras funktioner ordnas, och deras gruppering efter släktskap eller annan
samhörighet blir fullständigt genomförd. Men äfven de hithörande sångerna och
hymnerna gå, såsom deras tvåspråkiga text visar, tillbaka till den sumeriska tiden.
Hvilka förskjutningar och förändringar de enstaka gudomligheternas väsende och
egenskaper undergått alltifrån denna tid och intill deras slutliga fixering under
Sargonidernas tidsålder, ar det endast möjligt att göra sig en föreställning om i
några enstaka fall, då politiska tilldragelser hafva spelat en bestämmande roll. Sa
upptogos under Hammu-rabi i den från denna tid förhärskande kullen af Marduk
(i Gamla Testamentet kallad Merodak) de attribut, som ursprungligen tillkommit
Nippurs gamla stadsgudomlighet, Illil, och Eridus lokalgud, Ea. Nebo, Borsippas
lokalgud, blef i egenskap af Marduks son indragen inom dennes kullområde, och
de äldre dualistiska och triaiisliska grupperingarne omordnades i öfverensstämmelse
härmed efter en annan rangordning an förut - en företeelse, som ovillkorligen på-
minner om vissa parallella drag i den egyptiska religionen. På hvilken tid
och på hvad salt vid sidan af alla dessa förändringar den ofvan antydda astralläran
uppstält - hvilken måste hafva inverkat på den senare ulgestaltningen af samlliga reli-
giösa föreställningar - kan hittills icke ens tillnärmelsevis bestämmas. Säkert ar, att
det i de hillills uppläckta fornsumeriska dokumenten ännu icke finnes minsta spår
af denna lära. Längre fram kan man spåra den i gudomligheternas förknippande
med vissa tal. Sålunda förbands Sin, månguden, af närliggande grunder med talet
30, guden Ea med 40 och Bel med 50, Samas, solguden, med 20, himmelsguden
Anu med 60, gudinnan Istar med 15, eldguden med 10 och stormguden med 6.
Att döma af de kilskriftstecken, som användas för att återgifva namnen på två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
