Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Muhammed och hans lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 C. BROCKELMANN, ISLAM FRÅN DESS UPPKOMST TILL NÄRVARANDE TID.
fårahjordar, och hvarje pilgrim skär, vänd mot Mekka, halsen af ett djur under
uttalande af orden: »I Allahs, den barmhärtige förbarmarens namn, Allah ar stor». Nu
aflägger man pilgrimsdräkten och låter klippa håret, som ingen sax fått vidröra under
de heliga dagarne. Man stannar vanligen ännu två dagar i Mina for att vid middags-
tiden upprepa stenkastningsceremonien. Den 12:te i feslmånaden återvänder man till
Mekka, går ännu en gång rundt Kaaba och springer mellan Safa och Merwa. Därpå
anträder man hemresan.
Äfven för de muhammedaner, som icke deltaga i pilgrimsfärden, äro de tre dagarne
10-13 Du ’1-Hiddja en helig tid. Det ar den stora festen, hos turkarne kallad Korbän
Bairam (offerfesten), och vid den slaktas ett får i hvarje hus.
Den femte kanoniska plikten, fattigskatten, har under det muhammedanska samhäl-
lets vidare utveckling alltmer förvandlats till en statsskatt, såsom sedermera skall visas.
Utom dessa fem kanoniska plikter, som den rättrogne muhammedanen måste
obrottsligt uppfylla, ar hela hans både offentliga och privata lif kringgärdadt med
en massa föreskrifter, hvilkas iakttagande likaledes ingår i .religionen. Här kunna
endast de viktigaste i korthet antydas.
Mot otrogne får muhammedanen endast intaga en fientlig hållning, kriget mot
dem ar en religiös plikt. Afgudadyrkare skola alltid utan vidare angripas, judar och
kristne däremot först, om de icke öfvergå till islam efter att tre gånger hafva blifvit
uppfordrade därtill. Efter segern skola männen dödas samt kvinnor och barn göras
till slafvar. Den, som faller i det heliga kriget, kan såsom trosvittne vara säker om
paradiset. För öfrigt ar det efter profetens förebild tillåtet alt sluta fördrag med judar
och kristne. Likväl uppskjuter man därigenom endast troskriget, men afstår icke
från det i princip.
Hvad det dagliga lifvet beträffar, märkas särskildt vissa föreskrifter rörande mat
och dryck, delvis i anslutning till gammaltestamentliga bestämmelser. Som orena och
därför förbjudna födoämnen betraktas kött af alla icke slaktade eller icke under jakt
dödade djur, dessutom blod och kott, som vidrörts af någon oren, t. ex. af en otrogen.
Rofdjur, hundar, kattor och svin äro helt och hållet förbjudna. Alla berusande drycker
äro förbjudna. Koranen nämner visserligen blott vin, men den senare teologien har i
god öfverensstämmelse med andan i denna bestämmelse utsträckt förbudet till alkohol
i hvarje form, dock utan att allestädes hafva lyckats häfda denna tolkning i prak-
tiken. Jämte vinet fördömer koranen hasardspelet, som - vanligen i
form af en
lottdragning om kamelkött – var mycket omtyckt i det forna Arabien och hade
förorsakat mångas ruin. Förbudet mot att afbilda lefvande väsen, ett påbud som hos
muhammedanerna endast stöder sig på en tradition, sammanhänger med en hos
många folk på jorden utbredd vidskepelse. Delta förbud öfverträddes väl ofta under
den islamska kulturens blomstringstid, men har dock på det hela taget utöfvat ett
starkt hämmande inflytande på konstens utveckling.
Islams äktenskapslagstiflning gjorde visserligen slut på den på detta område i det
forna Arabien härskande friheten, men upphäfde icke månggiflet. Då emellertid lagen
uttryckligen föreskrifver, att hvarje hustru skall hafva ett ståndsmässigt underhåll, sa
måste redan af ekonomiska skäl det stora flertalet nöja sig med en hustru. Skils-
mässa fås visserligen mycket lätt, men detta följer nödvändigtvis däraf, att äktenskap
af kärlek nästan aldrig komma att ingås, då seden fordrar, att de båda könen i
uppfostran och umgänge hållas fullkomlikt afskilda från hvarandra. Då det nu slår
hvarje muhammedan fritt alt utom de fyra lagliga huslrurna laga huru inånga slaf-
vinnor som helst till älskarinnor, sa ar emellertid för samhällets förmögnare klasser
frestelsen stor att sätla sig öfver elt ordnadt familjelif. Ett barns legilimilel beror
icke på moderns slällning, ulan endast på om fadern vill erkänna del eller icke. I
arfsrättsligt hänseende äro slafvinnornas barn under denna förulsällning likslällda med
de lagliga huslrurnas. Dock salte man under islams första århundrade åtminslone
inom de arabiska adelskrelsarne slort värde på ädel härkomst äfven på moderns
sida, och först det under Abbasiderna uppkomna haremsväsendet ledde till, all de
yllersla konsekvenserna blefvo dragna af den skildrade familjerällen.
Muhammed afskaffade visserligen icke slaveriel, lika litet som den gamla kristna
kyrkan gjorde det, men han har likväl i många afseenden mildrat dess hårdhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
