Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Omajjaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMAJJADERNA.
177
Byggnadsarbetare från den omajjadiska tiden. Väggmålningar i slottet Kosair Amra.
Efter den af akademien i Wien publicerade beskrifningen.
under Arcadius, Honorii son, en kristen kyrka, helgad åt Johannes Döparen.
Då muhammedanerna drogo in i Damaskus, togo de i besittning ena hälften af
denna kyrka för sin gudstjenst, medan de tills vidare öfverläto den andra hälften
till de kristne, då dessa hade genom frivillig kapitulation medgifvit dem inträde i
staden på en sida. Efter långa underhandlingar lyckades Walld förmå de kristne
att afstå från sin del, mot det att han som ersättning återlemnade till dem tre till
moskéer förvandlade mindre kyrkor. Ar 705 började han ombyggnaden. Af den
gamla kyrkan bevarades hela södra väggen, tornet i sydöstra hornet- samt portiken
åt väster. På den öfre dörrposten till den gamla portalen i söd^a kyrkoväggen
tillkännagifver ännu i dag en grekisk inskrift, att Kristi rike evigt skall vara. På
postamentet till ett gammalt torn i den västra portikens södra hörn reste sig en ny
minaret. Precis midt emellan dessa bägge torn förlades det förnämsta bönerummet,
68 fot bredt och 125 fot långt. Öster och väster om detta korsskepp byggde Walld
tre långskepp, 52 fot och 6 tum höga. I samma stil uppfördes rundt omkring gården
på norra sidan en luftig pelargång. Förebilden till denna förening af pelarhall och
förgård, som senare efterbildades i otaliga moskéer, finner H. Thiersch i Aitherios’
chalke i Konstantinopel med det framför den belägna Augusteion, detta mellanting
mellan forum och förgård till kejsarpalatset med dess högtidliga mottagnings- och re-
presentationssal. Denna återgår for sin del till antika mönster. Medel till dessa bygg-
nadsföretag uppbringades efter grekisk förebild genom sammanskott från provinserna.
Från Egypten ega vi genom en papyrus från Aphrodite uppgift om de bidrag, som
lemnades till denna byggnad. Handtverkarne voro utan undantag främlingar, den
skriftliga traditionen talar om 1,200 från Konstantinopel införskrifna arbetare. Af
papyrusrullarne få vi också veta, att äfven en perser arbetade där. Att byggnadsstilen
under sådana omständigheter icke kunde blifva enhetlig, ar naturligt. Äfven långt
senare var man hänvisad till att anlita främmande intelligens, sa t. ex. uppsatte en
perser den stora moskéklockan på 1100-talet. Tyvärr har detta äldsta minnes-
märke af muhammedansk byggnadskonst i Syrien hårdt drabbats af ödet. Tre
gånger, åren 1069, 1400 samt 1893, nedbrann byggnaden nästan anda till grunden.
Rikets näst kärnlandet Syrien viktigaste provins, Irak, förvaltades under Abd el-
meliks och Wallds regeringar af Haddjädj ibn Jusuf. Han hade där en mycket svar
uppgift att lösa, ty invånarne hade under de mångåriga striderna om kalifatet blifvit
fullständigt förvildade. I Kufa hade redan under Musab ibn es-Subeirs förvalt-
ning en alidisk partigängare, Muktär, rest sig och först efter svåra strider kunnat
betvingas. Den häraf framkallade upphetsningen fanns ännu kvar i mångas sinnen.
Framför Basras stadsportar ströfvade fortfarande karidjiter omkring. Musabs
fältherre, Muhallab, som vid sin härskares fall var sysselsatt med att bekämpa dem,
hade underkastat sig Abd el-melik och som belöning därför fått behålla sitt själfstän-
diga befäl vid sidan af de båda första omajjadiska ståthållarne. Ar 693 öfvertog
Haddjadj förvaltningen. Hans första omsorg var att nedslå käridjiterna, något som
också snart lyckades för Muhallab, då ståthållaren med kraftig hand åter fyllde de genom
rymning starkt glesnade lederna i hans här. Efter denna framgång fick han äfven
Världshistoria III. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
