Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Det osmanska riket och Egypten i 19:de och 20:de århundradena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET OSMANSKA RIKET OCH EGYPTEN I 19: DE OCH 20: DE ÅRHUNDRADENA.
279
Araber i öknen.
Efter fotografi.
Cilicien med hufvudstaden Adana öfverlemnades till honom. Men innan den ryska
flottan lemnade Bosporen, lyckades den kejserliga diplomatien förmå Porten till för-
draget i Hunkiär Iskelesi. Båda makterna förpliktade sig i händelse af ett angrepp
till ömsesidig hjälp, men då enligt en hemlig tilläggsklausul Porten befriades från
hvarje vidare förpliktelse mot löfte att på rysk anfordran tillsluta Dardanellerna,
sa råkade den därigenom i själfva verket i ett slags skyddsförhållande till Ryssland.
I Syrien hade Ibrahims trupper hälsats nästan som befriare af den under turkisk
vanstyrelse suckande befolkningen. Men denna såg sig snart bittert besviken. Visser-
ligen bortföllo under den nya ordnade förvaltningen de många extra afgifter, hvar-
med dessförinnan tjenstemännen plägade fylla sina fickor. Men i stället förlorade
syrerna sista återstoden af sin personliga frihet. Det egyptiska väldet började med
en allmän afväpning, som äfven genomfördes bland Libanons druser genom deras
egna furstars förräderi. Med hänsynslös stränghet genomdrefs den allmänna värn-
plikten, och de oerhörda skatterna blefvo dess mera kännbara, som de oförminskade
inflöto i den egyptiska skattkammaren. Efter några få månader slog stämningen i
landet fullständigt om till det osmanska väldets förmån. Visserligen dröjde det ännu
nära två ar, innan den underkuvade befolkningen vågade resa sig mot den nye
härskarens fast organiserade militärmakt. I maj 1834 utbröt bland felläherna i
bergen kring Käbulus och
Hebron ett uppror, som
till följd af den oländiga
terrängen beredde Ibra-
hlm många svårigheter.
Endast genom förräderi
blef han slutligen herre
öfver den farliga rörelsen.
I Arabien hade Mts-
hemmed Ali ej haft sam-
ma lycka som i Egypten
och Syrien. Där hade
hans makt mött kraftigt
motstånd från en stor
nationell rörelse. Om-
kring 1700 hade i Nedjd,
det i Arabiens inre be-
lägna höglandet, Muham-
med ibn Abd el-Wahhäb
af Temlmstammen skå-
Arabisk typ.
Efter fotografi.
dat dagens ljus. Han
hade egnat sig åt teolo-
giska och juridiska stu-
dier samt enligt gammal
sed besökt högskolorna
i den muhammedanska
Österns hufvudstäder. I
Bagdad torde han hafva
gjort bekantskap med
Ahmed ibn Hanbals och
dennes efterföljare Ah-
med ihn Taimijas lära.
Ibn Hanbal var stiftaren
af den sista af de s. k.
fyra ortodoxa skolorna
och hade med den ihär-
digaste konsekvens för-
fäktat principen om tra-
ditionens allenaberätti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
