Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Det osmanska riket och Egypten i 19:de och 20:de århundradena - 16. Den andliga odlingen i det osmanska riket och i Egypten under 1800- och 1900-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sa olämplig som möjligt för invånarnes olikartade kulturstadier samt dessutom stärkte
Ryssland i dess krigiska afsikter, ställde den likväl för den kristne bland osmanerna
deras fädernesland i en bättre dager an det reaktionära Ryssland.
Det på två månader ingångna vapenstilleståndet med Serbien och Montenegro
hade efter sin utgång blifvit förlängdt. De till en konferens i Stambul samlade
representanterna för stormakterna fordrade, att de under de första fem åren skulle
ega rätt att bekräfta valet af ståthållare för Bulgarien och att en internationell
kontrollkommission skulle tillsättas. Porten sammankallade, såsom den redan förr hade
brukat göra vid dylika kritiska tillfällen, ett stort råd om öfver 200 medlemmar, hvari
deltogo såväl aktiva som ur tjenst försatta dignitärer jämte representanter för de
kristna och judiska menigheterna. Detta råd tillbakavisade enstämmigt makternas ford-
ringar den 18 januari 1877. Nu lemnade konferensens europeiska medlemmar Stam-
bul. Den skicklige diplomaten Midhat Pascha lyckades emellertid ännu en gång
skilja motståndarne åt. Den 28 februari slöts fred med Serbien på villkor af åter-
ställande af status quo ante. En af Montenegro begärd utvidgning af dess område
tillbakavisades af den den 19 mars sammanträdande osmanska riksdagen, hvarför
vapenstilleståndet däremot af denna makt förklarades upphäfdt.
Den 24 april förklarade Ryssland för stormakterna, att dess fredliga utveckling
hämmats till följd af de tilltrasslade förhållandena i Orienten, hvarför det ansåg sig
nödgadt att aktivt ingripa. Ehuru makterna enligt freden i Paris förbundit sig att
skydda det osmanska rikets oberoende och integritet, förklarade de sig neutrala.
Rumänien hade icke kunnat hindra, att ryska officerare och frivilliga massvis ström-
mat till Serbien, och måste nu äfven lemna de ryska trupperna, som på annat sätt
icke kunde komma åt fienden, fritt genomtåg. Då nu icke heller turkarne respekterade
den rumäniska gränsen, slöt Rumänien en militärkonvention med Ryssland, hvari
det ställde alla sina hjälpkällor och kommunikationsmedel till dess förfogande. Den
13 maj förklarade Rumänien Porten krig, och den 21 maj proklamerades landets
Oafhängighet i båda kamrarne. Österrike tillerkändes af Ryssland genom en hemlig
öfverenskommelse rätten att besätta Rosnien och Herzegovina.
Detta krigs förlopp och dess afslutande på kongressen i Berlin 1878 liksom äfven
det turkiska rikets och Egyptens vidare öden omtalas i det sjätte bandet, som
behandlar nyare tiden efter 1815.
16. Den andliga odlingen i det osmanska riket och i Egypten under 1800- och 1900-talen.
Liksom turkarnes politik under det nittonde århundradet på det närmaste samman-
hängde med Västerlandets, sa rönte äfven deras andliga odling starkt inflytande af
den västerländska civilisationen. Visserligen visade sig här till en början det turkiska
folkets konservativa anda vida motståndskraftigare an på den materieila och politiska
kulturens områden. Ända till efter 1800-talets midt höll man inom litteraturen fast
vid persiska ämnen och persisk stil. Först ar 1859 inträdde ett omslag. Ibrahlm
Schinäs, som en längre tid lefvat i Paris och grundligt lärt känna den franska littera-
turen, utgaf detta ar en liten bok valda dikter, hvari han gjorde det första försöket
att kläda franska, för de flesta bildade turkar på originalspråket välkända tankar i
turkisk dräkt. Hans stil följde emellertid fortfarande troget de gamla traditionerna.
I sitt lustspel »Poetens giftermål» behandlade han - sannolikt för första gången - det
ämne, som sedermera blifvit föremål för sa många skildringar, den islamska kvinno-
frågan. Slutligen upptag han äfven västerländska ämnen till prosabehandling i sin
tidskrift »Ideer».
Schinäs’ nya uppslag föllo i en fruktbar jordmån. Man kände allmänt, att den
gamla litteraturen för länge sedan öfverlefvat sig själf. Alla yngre författare omfat-
tade det nya programmet, och deras ledande man Namyk Kemäl, Ahmed Midhat och
Abdul-hakk utvecklade i dess tjenst en ytterst mångsidig verksamhet. Otaliga
franska verk öfversattes till turkiska, icke blott 1700-talets klassiker utan särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
