Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den indiska medeltidens kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INDISKA MEDELTIDENS KULTUR.
385
synas hafva förbundits med indiska former. Till och med den gentemot främmande
inflytelser mera motståndskraftiga brahmanismen har i sin konst påverkats af den
grekiska. Sålunda framställes solguden Surya såsom Helios med sitt tvespann.
Äfven hos Sivamytologiens gestalter i Elloras klipptempel torde kroppsformerna
förskrifva sig från grekiska förebilder, medan åter den indiska anden med dess
bristande sinne för naturlig skönhet och harmoni framträder i den fantastiska,
månghöfdade bildningen af dessa väsen. Man kan inför sådana företeelser icke för-
undra sig öfver att den indiska anden slutligen åter fullständigt befriat sig från de
grekiska inflytelserna.
-^–- lighet-icke sällan förträff-
Vid betraktandet af den
nationella indiska konsten
börja vi med målarkon-
sten, ehuru den ar föga
känd af oss. Om porträtt
talas ofta i litteraturen.
Ett visst intryck skänka
oss väggmålningarne i flere
klipptempel vid Ajanta -
framställningar ur Budda-
sagan och bilder ur inder-
nas lif. De tillhöra det an-
dra till och med det sjunde
århundradet. I konstnär-
ligt afseende representera
de samma stil som reli-
eferna. Här rader samma
oordnade öfverflöd .på ge-
stalter. Perspektiv känner
man ännu icke, utan
bakgrunden antydes blott
i vissa typiska former.
Framställningarne af män-
niskokroppen visa en större
förmåga att måleriskt af-
bilda de typiskt indiska
dragen. Sannolikt stå dessa
målningar under inflytande
af den utslocknande helle-
nistisk-romerska konsten,
hvilken i Gandhara torde
hafva lemnat den indiska
konsten former och motiv.
I stort öfverflöd mötas
vi af prof på den indiska
plastiken. Den har - utom
prof på stor teknisk skick-
liga framställningar att upp-
visa. Den religiösa skulptu-
ren återgifver i sina med
många hufvud och talrika
lemmar utrustade gestalter,
som visserligen i konstnär-
ligt afseende förefalla oss
som ett svårt vanställande
af naturen, hinduernas fan-
tastiska spekulation. Ofta
skapas äfven gestalter fö-
reställande hälften männi-
ska och hälften djur, så-
som den med elefanthuf-
vud framställde Ganesa.
Skulpturen torde näppeli-
gen helt hafva lösgjort sig
från sambandet med arki-
tekturen. De flesta skulp-
turverk äro sammanvux-
na med byggnaderna i
egenskap af reliefer och
pelare. Äfven den kul-
tiska bilden ar i väsent-
lig mån beroende af rum-
met. En plastikens hi-
storia kan svårligen fram-
läggas. Intet verk bär vittne
om det förbuddistiska In-
diens framställningssätt,
ehuru en plastisk produk-
tion redan då förvisso
icke saknats. Under 200-
talet f. Kr. framträder näm-
Gandharastaty af Bodhisahja. U8en redan .i Badda Gayas
Originalet i Louvre-museet i Paris.)
och Sanchis reliefer en
stor förfarenhet i konsten.
Lyckligast har den indiska konsten utvecklat sig inom! ornamentiken, hvari Indernas
fina natursinne kommer till uttryck i en rikedom af naturliga former. Jämte växter
bearbetas för ornamentiska äridamål äfven djur, såsom elefanter, tigrar, påfåglar, pape-
gojor o. s. v. Dessa alster fyllas helt af egenartadt indiskt lif.
Sin mest storartade utveckling har den indiska konsten nått på arkitekturens
område - en själfständig och egenartad skapelse, hvari indiskt vasen mäktigt och
öfvertygande kommer till uttryck. Buddismen har i hög grad verkat befruktande på
byggnadskonsten. I dess anda äro Indiens äldre byggnader uppförda, till hvilka
äfven relikbehållarne, de s. k. stupas, hora. Byggets halfklotformiga krön föreställer
vattenblåsan, förgänglighetens symbol. Det på afbildningarne ofta förekommande
Världshistoria III.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
