Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Sasaniderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SASANIDERNA.
417
utmattade här tillbaka till Mindre Asien. Slutligen tillfogade Heraclius under sitt
tredje krigståg perserna ett tillintetgörande nederlag vid Ninive ar 627. Äfven Chosroés’
residens, Dastagerd, förstördes. Med denna fullständiga katastrof för den persiska
makten slutade Chosroés’ regering. Hans son Kavad II Scheroe reste sig i förbund
med adeln och kastade Chosroés i fängelse, där han senare lät en förnäm perser
mörda honom. Scheroe anhöll nu om fred, som afslöts ar 630. Till råga på olyckan
förvandlades hela Irak till ett träsk till följd af en öfversvämning af Eufrat och
Tigris, och en fruktansvärd pest, för hvilken äfven Scheroe själf dukade under (628),
härjade i landet.
Efter Scheroes död inträffade oaflåtliga uppror och tron stridigheter. Under en
tid af fyra ar innehades tronen af tolf personer, däribland af två döttrar till Chosroés II.
De flesta af dem kommo till makten genom mord. Under den siste Sasaniden,
Jesdegerd III (632-651), inbröto de genom islam enade araberna i Västasiens kultur-
land. I hastigt på hvarandra följande drabbningar slogo de äfven det sasanidiska
riket i spillror och lade Iran under islams välde. Trots sin fullständiga utmattning
och den inre upplös-
ningen i riket bjödo
perserna araberna
det tappraste mot-
stånd, tills deras sista
krafter faktiskt voro
uttömda. Under tre-
dagarsslaget vid Ka-
desia (637) försva-
rade Rustem mot
Saad ibn abi Wakkäs
tillträdet till Iran.
Striden höll just på
att taga en lycklig
vändning för per-
serna, då en här från
Syrien anlände till
arabernas hjälp. Vid
Nihävend (642) sam-
lade perserna sina
sista krafter under
Perösän för att hin-
dra fiendens fram-
Sasanidisk konung omgifven af sina
gemåler (Chosroés II och Schirin).
Väggmålning i ett grottempel i Ajanta.
trängande österut.
Äfven här var slaget
nästan afgjordt till
persernas förmån,
då araberna med
ett sista angrepp lyc-
kades frånrycka dem
segern. I enstaka
provinser och städer
mötte araberna fort-
farande motstånd,
särskildt Persis un-
derkufvades först ef-
ter det stora slaget
vid Reschahr (644).
Armenien, som var
sönderslitet af inre
strider mellan adels-
partierna, bragtes ar
640 till lydnad, och
likaså vunno araber-
na snart Georgien
och Albanien. Jes-
degerd hade emellertid flytt genom Medien till Merv, där han ljöt döden genom för-
räderi. Det segaste motståndet mötte araberna bland de i bergstrakterna söder om
Kaspiska hafvet boende stammarne, men dessa strider hade endast lokal betydelse.
Iran hade hemfallit åt islam. Närmast var den arabiska eröfringen liktydig med
barbariets inbrytande. Landet fördelades mellan de arabiska härförarne, som förhär-
jade och utplundrade det. Islams införande i Persien innebär ingen inre omgestalt-
ning, ty för den iraniska anden har denna religion alltid förblifvit främmande. Men
dess lättvunna seger gifver oss en föreställning om det iraniska troslifvets förstelning
inom den ortodoxa statskyrkan. Ej heller kunde Irans politiska lif i längden rymmas
inom det arabiska väldet. Talrika dynastier, hvilka endast formellt erkände kalifen
såsom öfverhufvud men som själfva innehade den verkliga makten, uppstodo i Iran
i anslutning till landets geografiska och historiska förutsättningar. Perserna blefvo
snart åter en makt, som tillbakaträngde arabdömet från dess förhärskande ställning i
Iran. Persiens historia under islam ar föremål för en särskild framställning i detta band.
Den sasanidiska tidens politiska historia ter sig som en oafbruten rad af strider,
hvari den iraniska staten hade att på alla fronter värja sig mot sina motståndare,
tills den slutligen uttömde hela sin kraft och dukade under för öfvermakten. Men
Världshistoria III. 53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
