Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centralasien, och de turko-mongoliska rikena - 17. Land och folk i Centralasien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CENTRALASIEN,
OCH DE
TURKO-
MONGOLISKA RIKENA
Motiv från en väggfris i Chini ka Rauza i Agra.
17. Land och folk i Centralasien.
Om vi bestämma Centralasien rent geografiskt, måste denna beteckning inskränkas
till det område, som icke står i minsta samband med världshafvet, af hvars vattendrag
intet enda når fram till Oceanen och som äfveiji klimatiskt icke röner något som helst
inflytande af hafvet. Detta gäller om landeri mellan Himalaya och Tien-shan, det
egentliga Högasien. Det utgöres af Tibets ajpland mellan Himalaya och Kuen-lun
och af det öken- och steppområde, som i norr begränsas af Tien-shan, Altai,
Sajani-shan och Jablonoi-bergen. Västerut står detta område i förbindelse med
Pamirplatån, hvartill sluta sig Hindukuschs och Karakorums svårtillgängliga bergs-
kedjor. I öster har området inga fixerbara gränser. Endast Mongoliet afgränsas
genom Khinganbergen skarpt mot slättlandet, hvaremot Turkestan med väsentligen
samma terräng omärkligt öfvergår i norra Kina.
Den stora mängd af olika folk, som uppfyller Centralasien, pläga vi efter namnet
på en särskild stam, som fått världshistorisk betydelse, sammanfatta under benäm-
ningen den mongoliska rasen. Många räkna äfven kineserna dit. Huruvida kineser
och mongoler någonsin hafva bildat en rasgemenskap, ar emellertid ovisst. Men den
kinesiska kulturen har kraftigt påverkat Centralasien, och kineser hafva upprepade
gånger grundat dynastier bland barbarerna. Sa t. ex. hade Hiung-nus (hunnernas)
furstehus till sin anherre kinesen Schun-wei, från hvilken äfven den kinesiska
kejsarsläkten Hia härstammade.
Språket skiljer emellertid kineserna från de mongolisk-turkiska folken. Kinesiskan
bildar tillsammans med andra enstafviga språk såsom tibetanskan, siamesiskan och
birmanskan en särskild språkfamilj. De nord- och centralasiatiska folkens språk,
som vi sammanfatta under namnet den uralaltaiska gruppen, hafva flerstafviga
ordstammar och sammanhänga med hvarandra genom två genomgående principer: vokal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
