Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Land och folk i Centralasien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAND OCH FOLK I CENTRALASIEN.
425
harmoni och agglutination. Denna språkstam representeras i väster af ungerskan och
finskan och i öster böra sannolikt koreanskan och japanskan räknas dit. De nord-
och centralasiatiska folken kunna indelas i de turkiska folken, tunguserna och de
egentliga mongolerna.
Turkarnes valde öfver Nordasien aflöstes af lungusernas (Sien-pi-, Toba- och Jutj-
folkens). Äfven dessa utsträckte tidlals sin makt till kinesiskt område. Omkring 1200
förenades därpå de mongoliska stammarne af Djingis-kän, och i snabbt segerlopp
vunno de sedan inom kort en världshärskande ställning. Slutligen afskilde sig
mandschufolket från tunguserna.
Försöket att vinna en sammanhängande totalbild af de mongoliska folken möter
stora svårigheter. Utmärkande ^karaktärsdrag vinna folken först genom en lång
historia under kulturarbelets*|disciplinerande inverkan. Därför framträda endast
kulturfolken med en
färdig individualitet.
Emellertid kan man
äfven i fråga om folk
med primitiv kultur
icke undgå alt lägga
märke till vissa karak-
teristiska drag. Fram-
för allt ar det beteck-
nande for den primi-
tiva människan, att
stora motsatser kunna
ega bestånd vid sidan
af hvarandra utan för-
sök till utjämning.
Detta gäller äfven om
hela den mongoliska
rasen. Samma folk,
som såsom eröfrare
uppfyllt världen med
skräck, kunna en an-
nan gång te sig som
fredliga herdar, som
de godmodigaste och
gästvänligaste bland
människor. Äfven hos
enstaka personligheter
äro de-yttersta motsat-
ser förenade. Särskildt
Bodhisatva (i persisk dräkt).
Väggmålning i en af ruinerna i Dandan-Uilik.
Efter Stein, Ancient Khotan.
skarpt framträder mot-
satsen mellan de indo-
germanska och de mon-
goliska folken. Man
torde kunna reducera
denna motsats till det
faktum, att mongolerna
äfven på de högsta kul-
turstadier de uppnått
hafva bevarat ofantligt
mycket af det primitivt
mänskliga, under det att
de i andligt hänseende
mera rörliga indoger-
manerna öfverallt haf-
va sträfvat att skapa
individuellt och natio-
nellt bestämda kultur-
typer. Mot denna bak-
grund framträda vissa
genomgående motsat-
ser. Indogermanerna
hafva en böjelse för in-
dividualism, för en på
personlighetens grund
uppbyggd, själfständig
gestaltning af lifvet, me-
dan mongolerna i sitt
inre äro bundna af
sammanhanget med massan, med familjen och staten. Samhällets auktoritet ar på
ett helt annat sätt den bestämmande makten i deras tillvaro. Med den olika graden
af individuell personlighetsutveckling följer en olika anpassningsförmåga. Indoger-
manerna äro af alla folk de, som lättast låta sig omformas - öfverallt äro de äfven
i sitt inre lif tillgängliga for främmande påverkan, och ofta hafva indogermanska
folk fullkomligt ulbytt sin egenart mot en annan. Mongolerna besitta dock en stor
yttre anpassningsförmåga; de hafva i Persien och Indien i enstaka fall tillegnat sig
dessa lands kultur.
Först på senare tid har man börjat få klart för sig Centralasiens historiska roll.
Genom Sven Hedins upptäckter har man här i öknen Takla-Makans ruinstäder
kunnat konstatera en gammal kultur, som visat sig vara en biandkultur, hvari indisk-
buddistiska och kinesiska element utgöra de hufvudsakliga beståndsdelarne, i förening
med den syriska kyrkans nestorianska kristendom samt manicheismen. Af grekiskt,
byzantinskt och muhammedanskt inflytande finnas äfven enstaka spår. Detta gifver
en"**vink om det centralasiatiska områdets historiska karaktär. Det nuvarande öst-
Världshistoria III.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
