Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Forntiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540 A. CONRADY, KINA.
som följd häraf har allt det onda kommit i världen, hvilket nu hemsöker den, såsom
krig, straff, hyckleri o. s. v. - »därför» säger han, »tager man nu på sig granna
kläder och omgjordar sig med skarpa svärd och fyller sig med mat och dryck;
palatsen äro präktiga, men fälten ligga öde och kornbodarne tomma». Därför
hungrar folket under skattetrycket och ar redan sa djupt sjunket i elände, att det till
och med hälsar döden välkommen. Det ar en förkrossande anklagelse mot tidens
förfall, bakom de tomma formerna, som träder oss till mötes ur sådana spridda
yttranden af Lao-tse.
For att afhjälpa detta onda, måste man återvända till tao, hvilket redan i och för
sig ar människans sedliga plikt; man måste helt låta sig genomträngas däraf och
slutligen uppgå däri, ty tao ar »alla väsens säkra hamn, goda människors högsta namn,
icke goda människors räddande famn». Därför bort med alla bruk, som strida mot tao,
bort med pietet, lag, vetande, klokhet, konstfärdighet; bort med all kultur! Endast
i askesen, i undertryckandet af alla begärelser - i det tomma, som han kallar det -
finnes frälsningen.
»De fem färgerna kunna människan synen beröfva,
Och de fem tonerna göra människans oron döfva.
Smakens fem förnimmelser kunna tungan härja,
Jakt och kappridt människohjärtat snärja,
Och svåråtkomlig skatt henne vilse fora.
Förty den vise ser in i egen barm
och undflyr världens larm.»
Sålunda äro de uttalanden i bunden och obunden form synnerligen talrika, där han
uppmanar till flykt från världen, hvilken endast besmittar hjärtat. Genom jagandet efter
vinning och ära, genom handlandet öfver hufvud har olyckan kommit; därför
ar idealet icke-handlandet, kvietismen. Då skola mildhet, barmhärtighet och själf-
uppoffring, hvilka äro segerrika just emedan de äro svaga, få insteg i hjärtat. Då
lär detta känna den Evige och blir därigenom varaktigt förenadt med honom, med
tao. »Att känna den Evige, det ar att vara upplyst. Den som känner den Evige, han
omfattar i sig allt, såväl himmelen som tao. Genom tao blir han bestående. Om
han ock minster sin kropp, sa löper han ingen fara.»- Och vidare: »Om man åter-
vänder till ljuset, förlorar man intet genom kroppens förgängelse. Den innebär blott,
att man ikläder sig evigheten.»
Detta ar den »heliga människans» vag. Hon blir därigenom en förebild for allt
folket, och genom att efterlikna henne skall man redan på jorden nå fram till det
efterlängtade primitiva tillståndet, där det icke mer finnes någon vetenskap eller
konst, ingen stat, ingen rang och inga auktoriteter, utan endast ett fredligt och
lyckligt samlif.
Detta gifver i stora drag en bild af Lao-tses lära, som betecknar en skarp reaktion mot
en fördärfvad tid. Om man också kan beteckna hans sträfvan som ofruktbart
drömmeri, sa förringar detta dock icke den goda afsikten. Och vissa af hans
tankar kunna täfla med de sublimaste hos alla folk. Två exempel äro tillräckliga
att visa detta: »Den heliga människan ar alltid människans goda hjälpare, därför
öfvergifver hon ingen människa; hon ar alla skapade varelsers goda hjälpare, därför
öfvergifver hon intet skapadt. Detta ar att skönt lysa. Därför ar den goda människan
den icke goda människans uppfostrare, och den icke goda människan ar den goda män-
niskans skatt.» Och hans skönaste ord, där han når upp till den kristna moralens höjd:
»Umgäll fiendskap med välgärningar!» Man omtalade detta tänkespråk for Confucius
och bad honom säga sin åsikt därom. Hans svar ar mycket betecknande for hans
åskådning. »Hvarmed», sade han, »skall man då umgälla godhet? Umgäll fiend-
skap med rättvisa och godhet med godhet.»
I själfva verket möter oss i detta tänkespråk en ton, som förut ej gjort sig hörd
i Kina - och detsamma gäller om hela hans lära. Man har därför till och med velat för-
neka hans kinesiska nationalitet eller åtminstone velat göra gällande, att hans lära -
helt eller delvis - skulle vara af indiskt, ja, enligt somliga rent af judiskt ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
