Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ämbetsmannastatens blomstringstid (701—794).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 O. NACHOD, JAPAN.
ning utarbetades och öfverlemnades till kejsaren i det första året af nengon Taiho
(701), efter hvilken det fick sitt namn. Det första steget från den oskrifna häfdvunna
rätten och de tid efter annan kungjorda kejserliga förordningarne till rättens fixe-
rande i lagböcker tillskrifves visserligen redan kejsar Tenji, och enligt en upplysning
i Nihongi utdelades redan (389 en lagbok till ämbetsmännen. Tyvärr hafva alstren af
en dylik tidig lagstiftning icke bevarats. Förmodligen hafva de i hufvudsak upptagits
i Taiho-verket. Detta hvilar dock framför allt på efter japanska förhållanden mer
eller mindre omarbetade bestämmelser ur den kinesiska lagboken af 653, ett verk
af den såsom en lysande förebild beundrade Tång-dynastien, hvilket tyvärr också lär
vara förkommet. Ar 718 följde en icke mycket afvikande omarbetning, som lika-
ledes tillkom under Fubitos ledning och efter den dåvarande nengon erhöll
namnet Yöro. I denna form, som upptagits i kommentaren Ryö-no-gige från ar
833, har verket till största delen blifvit bevaradt och räknas jämte de bägge gamla
krönikorna till de viktigaste källorna för Japans historia. Det ar sa mycket bety-
delsefullare, som det - om man frånser några senare lagstiftningsåtgärder (med hän-
syn till förändrade tidsförhållanden) - i hufvudsak varit gällande ända till kejsar-
maktens återupprättande i modern tid, om också flere af dess bestämmelser till följd
af tidens växlingar förlorat sin betydelse.
Genom denna Japans Corpus juris, som ar knappa tvåhundra ar yngre an Justi-
niani berömda lagverk, får reformarbetet under denna stora öfvergångsperiod en viss
afslutning. I denna fixerade form, hvari nästan hvarje gren af såväl det
offentliga som det enskilda lifvet blifvit reglerad, komma numera dessa reformer, om
ock med några senare detaljförändringar, att utgöra den viktigaste grundvalen för
utvecklingen under de följande århundradena, ja, delvis ännu längre fram i tiden.
Liksom den kinesiska förebilden består Taiho-, resp. Yöro-lagen af två hufvuddelar,
nämligen af den, i jämförelse med senare århundraden, ganska milda kriminallagen,
ritsa (kines, /ö/i), hvars strafformer utgjordes af käpprapp, landsförvisning och
dödsstraff, samt af de under namnet ryö (kines. Ung) kända förordningarne,
hvilka utgjorde en verklig grundlag, som fullständigt reglerade hela ämbetsför-
valtningen samt de rituella formerna, kulten och det ekonomiska lifvet. På hvilken hög
ståndpunkt stod icke det dåtida japanska folket att döma af alla de saker, hvilka
här redan blifvit lagligen reglerade i enlighet med den kinesiska förebilden - om
också lagarne möjligen här och hvar gått de faktiska förhållandena en smula i för-
väg. Ryö behandlar utförligt organisationen af hela ämbetsmannakåren (både statens
och hofvets ämbetsmän), rangklasserna, ämbetsmännens utnämning och befordran,
deras aflöning och entledigande, de ämbetsberättelser, som det ålåg dem att aflemna,
samt formerna för lagarnes kungörelse och för den officiella skriftväxlingen; det
innehåller vidare bestämmelser om shinto-templen och deras präster såväl som om
de buddistiska munkarne och nunnorna; det befattar sig med krigsväsendet och
det kejserliga lifgardet; det innehåller lagar om undervisnings- och medicinalväsen-
det samt om brottslingars förföljande och gripande, äfvensom ett fängelsereglemente;
det gifver bestämmelser om familjerätt och arfsrätt, om begrafning, sorgebruk och
klädedräkt samt om alla slags ceremonier; slutligen finnas förordningar angående
åkerbruk, boskapsskötsel, skatter, dagsverken, förrådshus, byggnader, bevattning,
tideräkning, distriktsgränser, marknader, matt, mål och vikt.
Residenset för härskaren och därmed för hela centralregeringen med dess under-
lydande ämbetsverk hade hittills vid hvarje kejsares död flyttats från plats till plats,
hvarvid man emellertid ej sällan vändt tillbaka till tidigare residensorter och icke
gärna öfverskridit gränsen för Kinai-provinserna. Ytterligare ett steg i riktning mot
en högre politisk utveckling togs ar 710, då man förlade residenset till Nara, som
blef den första verkliga, d. v. s. varaktiga hufvudstaden. Det behöll denna ställning
till 784. Hela denna period af mäktig kulturell lyftning ända fram till slutet af
åttonde århundradet brukar - stundom med utgångspunkten räknad ända från
Taikwa-reformens början - sammanfattas under beteckningen Nära-perioden, särskildt
i historien om den nu rikt uppblomstrande konsten och litteraturen. I den natur-
sköna, fruktbara, kitteldalen kring Nara, som omramas af skogklädda bergs-
kedjor, hade redan prins Shötoku, buddismens ifrige och mäktige gynnare, slagit sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
