Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forts. Polisstaten under Tokugawa-Shogunatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640 O. NACHOD, JAPAN.
De ordinarie inkomsterna, som väsentligen utgjordes af naturaprodukter, hade ej
hållit jämna steg med befolkningens snabba tillväxt under den långa fredstiden,
och shogunatets egentliga stöd, krigare- och ämbetsadeln (samurai), som var stolt
öfver sitt klassmärke, de båda svärden, och föraktligt såg ned på den för en adels-
man förbjudna köpenskapen, hade till stor del nedsjunkit i djupt armod. Tillfälliga
finansiella svårigheter sökte man förgäfves möta genom betänkliga experiment med
försämradt mynt. Mot den härskande kinesiska litteraturen och filosofien reste sig
vidare en nationell riktning, förmodligen icke utan samband med den från regerings-
håll gynnade missaktningen för allt utländskt. Hvad som. fanns kvar af historia
och saga från urtiden och den klassiska forntiden, de fornjapanska och shinto-
istiska traditionerna, som ej längre voro begripliga for allmänheten på originalsprå-
ket, började därmed åter komma till heders.
Denna riktning representerades på ett glänsande salt af de ännu i dag som klara
stjärnor på den japanska vetenskapens firmament strålande namnen Mabuchi
(1697-1769), Motoori (1730-1801) och Hirata (1776-1843), och den företräddes sär-
skildt af den akademi, som Mitsukuni, den vetenskapligt intresserade daimyon af
Mito (1628-1700; en Tokugawa och en sonson af leyasu själf), grundade vid sitt
hof. Mitsukuni lat bi. a. sina lärde författa en omfattande japansk historia efter
det klassiska mönstret af de kinesiska dynastiernas annaler, den (1657 påbörjade)
berömda Dai Nihon Shi, som går från äldsta tider till riksenhetens återställande ef-
ter striden emellan den »norra» och den »södra» dynastien (se sid. 612 o. f.) och
betraktas som den japanska historieskrifningens främsta verk. Dess stora rykte hvi-
lar visserligen mindre på sorgfällig undersökning af det traditionella historiemateri-
alets tillförlitlighet an på den öfvertygande grundlighet, med hvilken den gifver ut-
tryck åt den legitimistisk-imperialistiska tanken. Ty härigenom kom detta verk,
som framträdde vid öfvergången från 1600- till 1700-talet, att utöfva ett djupgående
politiskt inflytande. Enligt detta verk måste ju den af urtidens helgd omsväfvade
kejsaren i Klot o i sin egenskap af solgudinnans ättling vara ensam berättigad att
utöfva makten, medan hela Tokugawa-shogunatet likaväl som andra liknande rege-
ringar under tidigare perioder framträdde som en illegitim statsform.
Om shogunatets ställning sålunda var ganska vansklig reldan af anförda skäl,
sa blir den fullständigt ohållbar, när det .omsider - visserligen blott af nödtvång
och icke af egen fri vilja - måste inse omöjligheten af att med sitt under den
långa fredstiden förfallna och absolut föråldrade härväsen längre utan risk upprätt-
hålla den nyckfulla afsöndringspolitiken gentemot de occidentaliska makterna,
hvilka gjort sa storartade framsteg och erhållit sa mycket verksammare an-
fallsvapen an förr. Ännu i slutet af 1700- och början af 1800-talet hade det vis-
serligen lyckats för shogunen att utan vidare afvisa ett par svaga försök af England
och Ryssland att få till stånd en vänskaplig förbindelse. Men när Nordamerikas
Förenta stater skickade en hotande ångbåtsflotta till Yedobukten under befäl af den
väl förberedde och målmedvetne amiral Ferry, som visserligen var välvilligt stämd
men likväl uppträdde mycket bestämdt, fann sig shogunatsregeringen - hvilken
icke var okunnig om att västerländingarne kort förut vunnit betydande framgångar
öfver Kina, som ännu vid denna tid ansågs sa mäktigt - ur stånd att längre fram-
härda i sin stränga isoleringspolitik, hvarigenom Japan (såsom det nu visade sig,
till sin skada) blifvit två århundraden efter Västerlandet, som under tiden gjort sa
många framsteg på olika områden och tillvuxit sa mycket i styrka.
På det af Ferry framtvungna fördraget om öppnande af några hamnar (1854)
följde snart andra liknande, först med England och Ryssland och något senare med
de andra större europeiska makterna (ar 1861 med Preussen). Men denna eftergif-
venhet af regeringen i Yedo ökar naturligtvis ytterligare missnöjet i landet, där nu
ropet på den kejserliga myndighetens återställande och i samband därmed på de
hotade främlingarnes fördrifvande ljuder allt högre och mera hotande. Upphetsade
samurai, som icke längre låta sig tyglas, börja mörda främlingar och angripa till och
med europeiska legationer. Den illa pressade shogunatsregeringen får med anledning
häraf underkasta sig att utbetala skadeersättningar, som kännas dubbelt tryckande
till följd af den härskande finansnöden. Till och med daimyon af Hikone, Ii Ramon no Kami,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
