Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter Kristi födelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
656
riket bildas i norr, och i söder uppstår Ghalu-
kya-dynastiens välde.
607 Buddatemplet Höryuji vid Nara grundas.
608 Japanska studenter skickas for första gången
till Kina. Nippon blir det gemensamma nam-
net för hela det japanska riket.
610 Koreanen Tam-chhi for kännedomen om papper
och tusch till Japan.
- Araberna besegra Ghosroés II vid Du Kär.
617 (619)-907 Tång-dynastiens nationalkinesiska hel-
stat.
620 (omkr.) Krig mellan Pulikesin II:s och Harschas
riken i Indien.
*- Ho Chow uppfinner ett slags grönt porslin
(Celadon-?).
622 Muhammed utvandrar från Mekka (hedjra). Den
islamska tidräkningens början (den 16 juli).
624 Muhammed besegrar koreischiterna vid Bedr.
Bönen i riktning mot Kaaba och fastan i Ra-
madän påbjudas. Det nationalarabiska elementet
blir ledande inom islam.
629-645 Hiian-Tsangs pilgrimsfärd till Indien. Bud-
dismen i Kina får ny styrka.
625 Muhammeds nederlag vid Ohod.
626 Kazarerna infalla i Europa.
627 Slaget vid Ninive. Persernas afgörande neder-
lag mot kejsar Heraclius. Chosroés’ son Kavad II
gör uppror. Scheroe (628).
- Mekkanernes tåg mot Medina: »grafkriget».
Muhammeds »visit» (= mindre vallfärd) i Mekka.
628 Muhammeds tåg mot de arabiska judarne.
628-891 Kina ett samladt rike. Tiden för dess
största utbredning och tillika dess augusteiska
tidsålder. Samfärdseln mellan Västerlandet
och den bortre Orienten får nu upplefva
sin andra blomstringsperiod. Den kinesiska
lyrikens glanstid; början till ett drama i egent-
lig mening. Detta oaktadt fortgår förstelnings-
processen.
629 Muhammedanernas första sammanstötning med
det byzantinska riket.
630 Muhammeds intag i Mekka.
- Det östturkiska riket underkufvas af kineserna.
632-651 Den siste Sasaniden Jesdegerd III.
- Muhammed f (8 juni). Islam utbreder sig öfver
hela Arabien. Kalifen Abu Bekr. Museilimas
uppror kufvas af Kälid ibn el-Walld.
633 Sydbabylonien eröfras åt islam.
634 Muhammedanerna besegra byzantinerna vid Adj-
nadein. Abu Bekr f- Omar, kalif (-644).
634-790 Kina tager for andra gången Tary m-bäcken et
i besittning. Blandkultur där.
635 De första nestorianerna i Nordkina.
636 Muhammedanerna besegra byzantinerna vid Jar-
muk. Syrien eröfras. Kriget med Persien börjar.
637 Slaget vid Kadesia.
638 Buddismen vinner insteg i Siam.
638-798 Kina i diplomatiskt umgänge med Persien
(638 Jesdegerd III:s beskickning med bön om
hjälp mot araberna), med det östromerska riket
(643), med Indien (646-714) och med kalifatet
(713-735).
640 Araberna tränga fram i Mesopotamien och i
Egypten under Amr ibn el-As.
642 Araberna intaga Alexandria och besegra perserna
vid Nihäwend.
644 Persernas nederlag vid Reschahr. Persepolis*
fall. Sasanidernas undergång. Omar f. Kali-
fen Otmän af huset Omajja.
645 Taikwa-reformen i Japan. Den japanska släkt-
författningens afskaffande. Soga-husets under-
gång och ö-omi-ämbetets försvinnande. En byrå-
kratisk organisation införes efter kinesiskt
mönster.
646 En regelbundet återkommande skattskrifning
i samband med en officiell fördelning af jord-
lotterna (/lan-de/i-systemet) införes i Japan.
647 Muhammedanerna eröfra Tripolis.
649 Ståthållaren Moäwija grundar den arabiska sjö-
makten. Cypern och Rhodos eröfras.
650 Tibetanerna intränga i Turkestan.
650-1000 (omkr.) Arabiska (och judiska) handelsför-
bindelser med Kina. Främlingskolonier i kinesiska
. hamnstäder (särskildt Hang-chow och Ning-po).
651-716 Li Sze-siin, stiftaren af den »norra kine-
siska (målar-)skolan».
652 Fördelningen af risfälten för första gången prak-
tiskt genomförd i Japan.
653 Said ibn Täbits officiella korantext.
656 Otmän mördas. Ali, kalif. »Kamelslaget». Arabien
får afstå sin ledande ställning till provinserna.
657 Moäwijas uppror mot Ali.
660 Moäwija låter utropa sig till kalif.
661 Ali mördas i Kufa. Hans son Hasan abdikerar.
Omajjadernas herravälde (- 750). Provinsen
Syriens hegemoni.
662 Kronprins Tenji, själen i Taikwa-reformen, blir
kejsare i Japan. Hans kansler Kamatari, stam-
fader för Fujiwara-ätten.
670 Okba ibn Näfi grundar det arabiska väldet i
Nordafrika.
672-679 Arabernas försök att intaga Konstantinopel.
Den grekiska elden.
675 Daigaku-ryö (en japansk läroanstalt) upprättas.
680 Moäwija I f. Jesld I, kalif. Alis son Husein
gör uppror. Slaget vid Kerbela.
681 Östturkarne frigöra sig från kinesernas öfver-
välde. Mongoliet eröfras.
683 De första japanska mynten.
684-685 Kalifen Merwän I.
685-705 Kalifen Abd el-melik. Myntväsendet re-
formeras. Arabiskan blir det officiella språket.
Skalden Omar ibn abi Rabla.
689 Den japanska hären organiseras. Taikwa-
reformen fortsattes under Temmu (673-686)
och kejsarinnan Jitö. Den buddistiska kanon
samlas (673).
693-714 Ståthållaren Haddjädj ibn Jusuf i Irak.
Karidjiterna undertryckas.
699-752 Wang Wei, grundare af den »södra kinesiska
(målar-)skolan».
699-762 Den store kinesiske lyrikern Li Tai-peh.
700 (omkr.) Araber slå sig ned i Kanton.
701 Den japanske kanslern Fubito Fujiwara inför de
s. k. Taiho-lagarne (under kejsar Mommu). Man
öfvergår från oskrifven sedvanerätt till kodifierad
rätt och upptager Tång-dynastiens kinesiska lagar.
705-715 Walld I. Bokära och Samarkand eröfras.
Islam tränger fram i Indusdalen. Omajjad-
moskeen i Damaskus.
710 De japanske kejsarnes residens förlägges till
Nara. Litteraturen och konsten uppblomstra.
Nära-perioden (-784). Skattkammaren Shösoin.
Prästen Gyögi verkar för ryöbu-shinto-religio-
nen. Präster börja regelbundet skickas till Kina
för att studera.
711 Slaget vid Wädi Bekka (Xeres de la Frontera).
Västgöternas rikes undergång.
712 Det västturkiska riket besegras af araberna i
Sogdiana. Ståthållaren Muhammed ibn el-Käsim
eröfrar Sindh i Indien.
- Kojiki, den äldsta japanska krönikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
