Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter Kristi födelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
712-770 Den store kinesiske lyrikern Tu Fu.
715-717 Kalifen Suleimän.
717-720 Kalifen Omar II.
718 Taiho-lagarne revideras af Fubito (Yöro-lagarne).
720-724 Kalifen Jesld II. Ökenslottet (Kosair
Amra).
- Nihongi (japansk krönika).
724-743 Kalifen Hischäm.
730 (omkr.) Ghalukya-riket i Indien faller sönder.
732 Slaget vid Tours och Poitiers. Islams utbred-
ning i Europa hämmas.
743-744 Kalifen Walld II. Skaldekonsten blom-
strar. Det omajjadiska väldets förfall.
744 Jesld III f. Merwän II kalif (-750). Den islam-
ska härordningen reorganiseras.
746 Den abbasidiska propagandan i Korasan börjar.
748 Abbasiderna under Abu Muslim besegra Omaj-
jadernas ståthållare.
749 Abbasiderna eröfra Kufa. Abu’1-Abbäs låter ut-
ropa sig till kalif.
750 Slaget vid Säb. Omejjadernas undergång. Den
ledande ställningen inom islam öfvergår från
araberna till iranierna.
751 Daibutsu i Nara inviges. Antologien Kwai-
fuso (japanska dikter på kinesiska) tillkommer.
- Konsten att tillverka papper kommer genom
kinesiska krigsfångar till Samarkand och genom
araberna vidare till Europa.
755 Omajjaden Abd er-rahman erkännes som emir
i Cordova (-788).
755-764 De första tecknen till ett inbrytande för-
fall i Kina. Turken Ngan-luh-shans uppror.
Inbördeskrig.
760 (omkr.) Det västturkiska riket störtas af de mon-
goliska Karluk-horderna.
762 Aliderna resa sig mot Mansur. Staden Bagdad
grundas. Barmekiderna, visirer (-807). Abdal-
lah ibn el-Mukaffa öfversätter den persiska och
indiska litteraturens mästerverk till arabiska.
763 Tu-fan-stammen (tibetaner) infaller i Kina.
768-824 Han-yu, en af confucianismens förkämpar.
772-846 Den store kinesiske lyrikern Peh Kii-yih.
775 Mansur f. Mahdi, kalif (-785). Den kommu-
nistiska sindik-sekten. Muhammed ibn Ishäk
skrifver den första biografien öfver profeten.
778 Karl den Stores krig med araberna i Spanien.
780 (omkr.) Nära-tidens höjdpunkt i Japan; konst-
handtverkets blomstringstid. Grekisk-indiska
inflytelser. Manyöshu (en japansk antologi). Den
äldsta stafvelseskriften (katakana). Det första
biblioteket. Konsten att trycka med plattor in-
föres.
781 Minnestaflan i Si-ngan-fu (visar nestorianismens
stora utbredning i Kina).
785 Mahdi efterträdes af Hädi (f 786).
- Moskeen i Cordova börjar byggas.
786-809 Kalifen Harun. Det abbasidiska rikets
blomstringstid. Förbindelser med Västerlandet
under Karl den Store. Skalderna Abu Nuwäs,
Muslim ibn el-Walld, Abu’1-Atähija. Histori-
kerna el-Wäkidi, Ibn Saad och Seif ibn Omar.
Muhammed el-Kelbi lägger grunden till den
arabiska fornkunskapen.
788 Aliden Idrls ibn Abdallah grundar i Ceuta Idri-
sidernas dynasti (-922).
–––-796 Hischäm I i Cordova.
789 Japanerna lida ett nederlag mot Ainu-folket.
794 Den nya japanska hufvudstaden Kioto (Heian)
grundas under kejsar Kwammu (782-805). Den
klassiska Heian-perioden börjar.
796-822 Hakam I i Cordova.
800 (omkr.) Buddismen vinner insteg i det bortre-
indiska riket Kambodja.
- Den japanska administrationen börjar förfalla.
Ämbetena blifva ärftliga. Storgods uppkomma.
Prästerna Köbo och Dengyo. Ryöbu-shinto-reli-
gionen utbreder sig.
- Ibrahim ibn Aglab utnämnes till ståthållare i
Afrika. Aglabidernas dynasti. Nordafrika lös-
göres från kalifatet.
803 Barmekiderna mördas.
809 Harun f. Tronstrider mellan hans söner Emm
och Mamun (-813).
813-833 Kalifen Mamun. Islam börjar påverkas af
den grekiska kulturen. Aristoteles öfversattes,
Filosofen el-Kindi. Matematikern Kwäresmi och
hans lärobok i algebra. Uppfinningen af algo-
ritmerna.
819 (fr. o. m.) Samaniderna i Persien.
820 Tähir grundar en dynasti i Korasan.
- (omkr.) De första sedlarne i Kina.
822-852 Abd er-rahmän II i Cordova.
827 Mutasiliterna få ledningen inom islam.
831 Araberna eröfra Palermo.
833 Mamun f. Hans broder Muhammed el-Mutasim-
billäh (-842). Turkarne göra sitt inträde i den
islamska historien. Kaliferna skaffa sig ett tur-
kiskt pretoriangarde.
- Ryö-no-gige, kommentaren till de japanska
Taiho- och Yöro-lagarne, afslutas.
837 De kommunistiska kurramiterna (under Bäbek)
tillintetgöras i Persien.
842-847 Kalifen el-Wätik-billäh.
844 Häftiga förföljelser utbryta mot de främmande
religionerna i Kina: nestorianismen, de persiska
magernas religion och i synnerhet buddismen.
847 Wätikf. Djafar el-Mutawakkil-billäh upphöjespå
tronen af turkarne.
- De strängaste bestämmelserna mot buddismen i
Kina upphäfvas.
850 (omkr.) Uigurernas rike i Centralasien.
- Den kinesiska konsten att trycka med plattor
införes (genom araberna?) till Medelhafslanden.
- En fortsättning af den japanska krönikan Ni-
hongi författas. (Shoku-Nihongi.)
851 Suleimäns resebeskrifning öfver Kina.
852-886 Emiren Muhammed I i Cordova.
861 Muntasir störtar Mutawakkil.
862 Kalifatet under de turkiska pretorianernas för-
mynderskap. Mustaln (-866), Mutass (866-
869), Muhtadi (869-870).
868 Ahmed ibn Tulun grundar Tulunidernas dynasti
i Egypten (-904).
869 Negerstaten i Basra grundas.
870-892 Kalifen el-Mutamid-billäh. Hans broder
Muwaffak riksföreståndare. Strider med neger-
staten och med Saffariderna.
873 Häftig förföljelse mot manicheerna i Kina.
876 Muwaffak besegrar vid Bagdad Saffariden Jakub
ibn Leit.
877 Syrien besattes af Ahmed ibn Tulun.
878 120,000 främlingar uppgifvas hafva blifvit ned-
slaktade i Hang-chow i Kina.
883 Negerstaten tillintetgöres af riksföreståndaren
Muwaffak.
886 Ståthållarskapet öfver Egypten och Syrien öfver-
lemnas på 30 ar åt Tuluniderna.
–––-888 Emiren Mundir i Cordova.
888-912 Emiren Abdallah i Cordova. Det spanska
riket faller sönder i småstater.
890 (omkr.) Imamiten Karmät uppträder som Mahdins
sändebud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
