- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1500-1650 /
70

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.7. Hollands storhet och tillbakagång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70 J. VON PFLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKTS- OCH KOLONIALHISTORIA.
tapayos, ett vildt folk, som ströfvade naket omkring i skogarne, kunde aldrig vänja
sig vid eldvapnen. De kastade sig skräckslagna ned till jorden framför laddstockarne
och begagnade i strid endast sina klubbor af järnek. I alla händelser behandlade
holländarne de infödde ganska bra. De användes som vägvisare; på sina skuldror
buro de soldaterna öfver floderna. Man lastade proviant och bagage på deras rygg
och tvang dem att rödja upp vägarne framför den marscherande hären. Officerarne
läto bära sig i hängmattor, hvar och en af två infödda. De skickades ut för att lägga
sig i bakhåll.» Hvad som tycktes alldeles omöjligt, inträffade: de gemensamma poli-
tiska intressena förde de båda arffienderna, Holland och Portugal, tillsamman. År
1640 blef Portugal ånyo politiskt själfständigt; huset Braganza uppsteg på tronen och
slöt ett anfalls- och försvarsförbund med nederländarne för att gemensamt bekämpa
spanjorerna. Politisk finkänslighet låg icke för holländarne - i Sydamerika sökte
de rycka till sig så mycket som möjligt af de portugisiska besittningarne. Utförseln
af sockerrör och färgträ slog mycket fördelaktigt ut. Men Moritz’ af Nassau efterträ-
dare skötte på ett så kortsynt byråkratiskt sätt kolonialförvaltningen, att en omfat-
tande sammansvärjning bildade sig mot dessa. Ledarne för denna utgjordes af fyra män
af olika färg och härkomst: en h vit, en svart, en indian och en af blandad ras. Sju
år varade upproret, vid hvars slut holländarne voro i besittning blott af staden Per-
nambuco, som kunnat undsättas från sjösidan. 1654 blef det därpå slut med hela
härligheten. En portugisisk flotta uppenbarade sig oväntadt utanför Pernambuco;
amiralen tog sig på egen hand, utan sin regerings befallning, före att blockera staden
och tvang fästningen att gifva sig. Till Brasilien kommo holländarne aldrig mer.
Däremot höllo de sig kvar på ön Curacao, hvilken, som bekant, gifvit sitt namn åt
en af de förnämsta likörer i världen.
Ett litet men värdefullt maktområde förskaffade sig holländarne från 1666 i
Guayana, efter långa krigiska och fredliga mellanhafvanden med fransmän och engels-
män. Här uppstodo inom kort rika kaffe-, bomulls- och sockerrörsplantager. Surinam
är ännu i dag, tack vare jordens fruktbarhet, en liten guldgrufva. Men kolonien fick
snart nog erfara alla bristerna i den dåvarande fördärfliga holländska förvaltningen. En
stor del af aktierna kom i staden Amsterdams ego. Dess omfattande plantagedrift,
som sköttes af otaliga slafvar, bidrog icke till att förbättra förhållandena: snikna, oärliga
uppsyningsmän, mänsklighetens afskum, arbetade för sin egen vinning, under det att
egarne och kompaniets ledare roade sig i Amsterdam. På detta sätt hade kolonien
redan 1776 ådragit sig oerhörda skulder, till ett belopp af 80 millioner gulden.
Det är till sist också holländarnes förtjenst att först hafva insett betydelsen af mel-
lersta delen af Nordamerika. Här sammanträffade engelsmän, svenskar och holländare.
Svenskarne slogo sig ner vid Delaware-viken, längre norrut utbredde sig kolonien
Nya Nederlands område, som holländarne för några gulden år 1614 köpt af rödskinnen.
De grundlade där med framsynt köpmansförstånd 1624 på ön Manhattan vid den
vackra Hudsonfloden en stad, Nya Amsterdam, som i början utvecklade sig mycket
långsamt men som i framtiden uppväxte till det stolta New York. Äfven Fort Oranje
vid Hudson, det nuvarande Albany, hufvudstaden i staten New York, är af holländskt
ursprung. De holländska familjer, som här för en ringa penningsumma förskaffade
sig jättestora landområden, efterlemnade därmed åt sina senare arfvingar, skatter,
hvilkas framtida millionvärden de icke hade en aning om. På dessa berodde »knicker-
bockernas» solida rikedom, familjer af gammal-holländsk härstamning i staten New
York, hvilka gärna anse sig vara ett slags amerikansk aristokrati och åtnjuta synner-
ligen stort anseende i landet. Deras mest berömde ättling är i våra dagar förre presi-
denten Roosevelt.
Gör man en öfverblick af hela utvecklingen af Hollands transoceaniska makt-
område, inser man, att utvidgningen af handels- och kolonialväsendet egentligen icke
stod i något rimligt förhållande till moderlandet, så litet som detta var i jämförelse
med dess ekonomiska världspolitik. Naturligtvis stego välståndet och rikedomen i
omätlig grad. Den förnämsta källan därtill utgjorde Ostindiska kompaniet; likväl får
man ej öfverskatta dess inkomster. År 1605 utdelade det 15 %, i det följande steg
vinstandelen till 75; därpå höll den sig länge mellan 25 och 30 %. Men det fanns
också sämre år, under hvilka kostsamma krig, olyckor till sjöss och andra händelser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/4/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free