Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.9. England blir världsmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND BLIR VÄRLDSMAKT.
91
uppgjordt. England egde icke längre någon europeisk medtäflare i Indien. Omstrå-
lad af sitt rykte och utrustad med betydlig förmögenhet reste Clive, 35 år gammal,
åter till England, där han erhöll pärsvärdigheten. I massor uppköpte han kompa-
niets aktier för att rycka ledningen af detsamma till sig. Men detta försök misslyckades.
I själfva verket hade kompaniet vuxit utöfver sina egna gränser. För ett verk-
ligt kolonialrike visade sig sammanslutningen af köpmän icke ändamålsenlig: för-
fattningen svarade icke mot dess makt. Vanskötsel och misshushållning grepo om-
kring sig, h vilket satte allt på spel; det var en vildt förtärande törst efter guld, som
inverkade skadligt på moderlandet. Hvar och en trängde sig fram för att snabbt och
utan besvär blifva rik. Ostindiska kompaniets hus blef ett lotteri-kontor, omhvärfdt
af lycksökare. Nabobernas klagomål förklingade ohörda. Det kom till ett förtvifladt
uppror; i blodiga strider måste Bengalen på nytt betvingas. Men krigslågan grep
vidare omkring sig. Hindustans hufvudmakter, främst Stormogul, sammanslöto sig
mot förtryckarne: det första sepoysupproret utbröt Allt förgäfves. Äter segrade de
brittiska vapnen; Stormogul _^^^^^^^^^^^^^^^^
landet till furstarne bestäm-
des närmare, så att kom-
paniet vann de rättigheter,
som tillkommo en viceko-
nung. Furstarne fingo, som
ett slags glänsande dekora-
tiva figurer, behålla sina
värdigheter och erhöllo-
furstligt underhåll. Detta
skulle i viss mån tjena som
en öfvergång till främlingar-
nes fulla suveränitet. I våld-
sam hast tillväxte från detta
ögonblick kompaniets land-
förvärf. På aderton måna-
der hade Clive lagt grun-
den till det britisk-indiska
riket, ty 1767 lemnade han
ånyo, denna gång för all-
tid, skådeplatsen för sina
bragder.
Men den skörd, som han sått, slog illa ut. Hat och afund, de indiska uppkomlingar-
nes dåliga rykte, förtryck, allsköns skvaller och förtal motarbetade hans verk. En hung-
ersnöd utbröt i Bengalen, hvilken ämbetsmännen och handelskompaniet begagnade till
sin egen fördel. Den allmänna meningen uppreste sig mot den förre guvernören,
hvilken man gaf skulden för allt. Parlamentet satt till doms öfver honom. Clive
var en bruten man. Svårmodet från hans ungdom smög sig åter på honom; af dåd-
lösheten nedbrötos både kropp och själ Ännu ej 50 år gammal, slutade han sitt lif
genom själfmord i november 1774, sörjd af få, smädad af många. Eftervärlden har
dömt rättvisare. Clive egde visserligen stora fel men än större öfverlägsna egenska-
per. Han var ett militäriskt geni, en väldig eröfrare, en korad soldatpolitiker, som
lyckades förvärfva den värdefullaste koloni i världen och som förvandlade sina lands-
män i Indien från krämare till härskare.
Lade lord Clive grunden till det britiska rikets landförvärf i Indien, så kom
några år senare i Warren Hastings en man till styret, som kan betraktas som ska-
paren af den britiska förvaltningen. Född 1732 började äfven han sin bana som
skrifvare i Kalkutta, blef diplomatisk agent, medlem af rådet och till sist dess pre-
sident. I denna egenskap gjorde han till förmån för engelsmännen slut på dubbel-
regeringen i Bengalen, så att hela förvaltningen och skatteverket lades i brittisk hand.
När kompaniet led brist på tillgångar, uppnegocierade Hastings på kort tid millioner
pund, för hvilkas anskaffande han visserligen samvetslöst bröt fredsfördrag och till-
intetgjorde välmående folk.
själf fördes som en bönfal-
lande fånge till det briti-
ska lägret.
Den ende, som egde nog
kraft och anseende för att
uppbygga det grusade ver-
ket, var Clive. Med utvid-
gad fullmakt seglade han
för tredje gången till Indien,
beifrade oböjligt alla miss-
bruk, bröt hvarje motstånd
och bragte den civila för-
valtningen i skick och ord-
ning och väckte heders-
känslan till lif i den uppro-
riska armeen. Den senare
fördelade han i tre brigader
på det sätt, att alltid engels-
män och infödingar fördes
tillsamman. Äfven förhål-
Warren Hastings.
Ur Lawson, The private
U f e of Warr#n Hastings.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
