Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.9. England blir världsmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 J. VON PFLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKTS- OCH KOLONIALHISTORIA.
Trots all framgång gick kompaniet med svindlande fart tillbaka. Krigen, den
dåliga förvaltningen och fruktansvärd hungersnöd uppslukade dess inkomster. 1772
var det bankrutt och måste anhålla om statshjälp. Det erhöll sådan men endast
för priset af stora inskränkningar i dess själfständighet. 1773 utgaf det engelska
parlamentet en lag rörande ordnandet af de indiska förhållandena i afsikt att göra
statens rättigheter gällande jämte kompaniets och för att skilja den dömande från
den verkställande makten. I enlighet härmed skulle presidentskapet Bengalen erhålla
kontrollerande myndighet öfver de andra områdena, med en generalguvernör i spetsen.
Till förste innehafvare af denna värdighet utsågs Hastings. Likväl föll sig regeringens
inblandning oläglig för honom och kompaniet, och inom kort rådde split mellan general-
guvernören och rådets medlemmar. Dessa upptogo klagomålen öfver de ekonomiska miss-
förhållandena. Det kom till häftiga uppträden, och Hastings blef dömd till skadestånd.
Då ingrep den högsta domstolen och lät hänga en af Hastings’ förnämste vedersakare,
öfverbrahminen, hvarigenom Hastings helt återvann sitt anseende. Från England erhöll
han sitt afsked, men vägrade mottaga det och satte sig så järnhårdt till motstånd,
att förföljelsen mot honom upphörde. Man behöfde en man af hans skrot och korn,
ty öfverallt yppade sig svårigheter. Frankrike hade inledt förbindelse med mahrat-
terna, hvilka besegrade engelsmännen och tvungo regeringen i Bombay till en oför-
delaktig öfverenskommelse. Hastings förkastade denna, genomtågade Indien med
sin bengaliska armé och underkufvade fienderna. Nu inställde sig andra faror. Den
högsta domstolen började tillvälla sig en slags högsta regeringsmakt, som nedtyngde
allt med sitt fruktansvärda tryck och framkallade en dof jäsning. Det kom till alla
slags konflikter, tills Hastings’ pistolkula sträckte hans farligaste vedersakare till marken.
Det var i elfte timmen, som enigheten inom regeringen återställdes, ty från Dek-
kans högplatå steg Haidar Ali, Mysores sultan, med 100 kanoner och 90,000 man,
delvis under befäl af franska officerare, ned på slättlandet; han sprängde engels-
männen åtskils och intog på tre veckor deras område med undantag af några be-
fästa orter. Hastings sammandrog skyndsamt alla sina stridskrafter och kas-
tade dem mot sultanen, hvilken likväl under det växlingsrika kriget till sin död
bibehöll öfverlägsenheten på slagfältet. Först 1784 följde fredsslutet med Haidar Alis
son på - för engelsmännen - långt ifrån fördelaktiga villkor. Haidar Ali är den
farligaste fiende, som briterna någonsin mött i Indien.
Till ofvannämnda utgång hafva äfven ekonomiska förhållanden medverkat, ty Has-
tings måste gång på gång anskaffa nya penningsummor. Så blef han en röfvarhöf-
ding i stor stil. När han utplundrade Benares, utbröt ett fruktansvärdt uppror, som
visserligen undertrycktes men som för alltid förstörde stadens glans som säte för
brahmansk vetenskap. Därpå kom turen till härskarinnorna af Audh, de s. k. Begums,
hvilka bragtes i trångmål och pinades, till dess man lyckats afpressa dem en million
pund sterling. Oviljan häröfver blef till och med i England så stark, att regeringen be-
gärde Hastings’ afskedande. Han stannade lugnt kvar på sin post, inderna måste
betala väldiga årliga bidrag, - ingenstädes yppades längre något motstånd; den
väldiges vilja var oinskränkt härskande.
Så mycket häftigare uppflammade striden mellan kompaniet och kronan angående
den högsta kontrollerande makten eller rättare herraväldet öfver Indien. 1784 utgaf
Pitt en ny författning, enligt hvilken ett statsdepartement för Indien upprättades och som
inskränkte presidentskapet Bengalens öfvervälde. Nu fanns ingen plats längre för en
man som Hastings. Efter en sextonårig ämbetstid nedlade han högtidligt sin vär-
dighet och lemnade Kalkutta, som genom honom blifvit stort och mäktigt. Huru
tungt hans hand än drabbat furstarne, så har han i många afseenden förbättrat
de lägre klassernas lott och fört européer och infödingar närmare hvarandra. Han
upphjälpte ämbetsmännens ställning och omorganiserade skatteväsendet, upprättade
domstolar och införde ett slags polis, ökade truppernas försvarsduglighet och utvid-
gade handeln. Visserligen gjorde han Indien äfven till en »mjölkko» för England,
i synnerhet för den engelska adeln, för hvars skull han inrättade en mängd nya äm-
betsposter med oerhörda löner. Bengalens förvaltningsbudget steg på nio år till
fyrdubbla beloppet, kompaniets statsskuld fördubblades, till ett belopp af 27 millio-
ner pund sterling. Därtill kom, att Hastings böjelse för godtycklighet och utpress-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
