Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2 Västerländsk kultur och medeltida världsåskådning. Dante.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTERLÄNDSK KULTUR OCH MEDELTIDA VÄRLDSÅSKÅDNING.
135
Dante Alighieri.
Bronsskulptur från 1500-talet i Neapel.
i Santa Maria Novella signorian och fredsrätten. Så blef det i alla fall den påflige
vikarien, som gaf »de svarte» sitt bistånd och satte dem i stånd att den 27 januari
1302 landsförvisa alla »hvite». BJand dem voro Dante och Petrarcas fader.
För Dante har landsförvisningen varit en afgörande händelse. Han drabbades
däraf på höjden af sitt lif och sitt anseende, landsförvisad af det guelfiska Florens,
landsförvisad i en påfves namn, hvilken föreföll att vara en tvedräktens furste. Han
miste sitt hemland och därmed lifvets högsta värde. Han var sedan fiende, icke
längre medborgare. Han måste taga tjenst i stället för att vara fri. »Främmande
herrars bröd är honom salt, och tungt är att trampa främlingars trappsteg», klagade
han. Längtan efter att återvända hem behärskar honom under hela senare delen af hans
lif. Förgäfves! Ensam och hemlös har han dött hos Guido Polenta i Ravenna (1321).
Men just landsflykten hafva vi att tacka för skalden och tänkaren Dante. Hans
själ griper efter studierna och de högsta idéerna för att gifva lifvet värde. Det
ligger något särskildt vördnadsbjudande i dessa läroår för den landsförvisade, som,
jagad från ställe till ställe, än hos den ene, än hos den andre stormannen får sitt
uppehälle såsom talare och sändebud, såsom rättslärd eller hälft förstådd diktare.
Vi känna ej till, om han haft tillfälle att mera grundligt studera i Paris och i
Bologna. Säkert är emellertid, att han tillegnade sig hela den dåtida skolastiken.
Den var ännu ung och djärf, och de samtida lägga aldrig märke till, huru många
osmälta satser från den föregående tiden de föra till torgs. Hos Dante är det lätt
att ofta alldeles ordagrant påvisa läromästarne: Cicero och Boethius och framför allt
Aristoteles och af de möderne: Bonaventura och Tomas af Aquino, Hans andra
stora canzone-kommentar, // Convito, gästmåltiden, är helt och hållet ett lärdt verk.
En lefvande diktning behandlas här, liksom kunskapens nedärfda källor, med tolkning
och tydning, med paralleliserande, med allegorier och utvikningar öfver de allmännaste
spörsmål. Men nästan djärfvare än mystikens och skolastikens spekulationer var
skaldens tilltag att framställa de högsta tingen på folkspråket. Han gjorde en ännu
större insats, då han vid samma tid i en annan bok, traktaten angående folkspråket,
från virrvarret af alla dialekterna nådde fram till det nationella konstspråkets ideal,
ej anande, att just detta skulle blifva hans originellaste testamente till sitt folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
