Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2 Västerländsk kultur och medeltida världsåskådning. Dante.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
K. BRANDf, RENÄSSANSEN
Tiggarordenskyrka från 1200-talet.
Santa Croce i Florens.
som tillika voro sina stiftares medel och anspråk fullt värdiga. Så förhärligade man
då, nästan hundra år efter den helige Francisci framträdande i Assisis krypta, ordens
stora löften: fattigdom, kyskhet, lydnad. Fattigdomens bild är i högsta grad rörande.
I söndersliten dräkt, nedtyngd af bekymmer, i törnen, hånad af gossar, står fattig-
domen där som den heliges brud. Kristus själf förbinder hennes sårade händer,
himmelska körer omgifva scenen, och öfver fattigdomen blomma rosor och liljor.
Allegorien gör sig bred i framställningen. Vid fattigdomens sida stå barmhärtigheten
och hoppet, som framräcker ringen. I förgrunden gifver en yngling sin kappa åt en
gammal tiggare, under det att en förnäm falkenerare föraktligt vänder sig bort från
hela uppträdet och en annan person blott dess hårdare fattar tag om sin penning-
börs. Ideen är gammal, och Dantes verser i l lite boken af Paradiset utgöra endast ett
af de litterära parallelställena.
Ännu senare, i andra hälften af 1300-talet, läto dominikanerna utmåla sin kapitelsal
i S. Maria Novella i Florens med den allegoriska framställningen af kristenheten, som
föres på bete af påfve och kejsare, beskyddad af dominikanerna, »Herrans spårhundar».
Vid århundradets slut uppstod på Composantos i Pisa jättestora väggar i »Dödens
triumf» af okänd mästare hela denna skolas mest betydande minnesmärke. Som en
furie flyger döden genom luften, mejar med en oerhörd lie skoningslöst dem, som
njuta och äro glada, men försmår de elända och vanföra, som bönfallande sträcka
upp sina stympade lemmar och träben. Vid sidan häraf framställningen af den
bekanta franska legenden Li trois mors et U trois vis, konungarne, som under sin
jakt påträffa de tre likkistorna; öfver de sistnämnda, efter den italienska omdiktningen
af den gyllene legenden och efter Balaam och Josaphat, de scener, som framställa
eremiterna, som, återskänkta åt naturen, lefva i frid och ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
