Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4 Olika styrelseformer. Borgare, signorer, tyranner och condottierer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORGARE, SIGNORER, TYRANNER OCH CONDOTTIERER.
153
Det egendomligaste med denne Viscontis framgångar är, att han ombesörjde allt
från sitt befästa residens. Han egde icke ens en egen här, mycket mindre krigskonst
och tapperhet. Han stred medelst penningar och diplomati. Men detta möjliggjordes
på grund af den egendomliga utveckling, som krigsväsendet öfverallt i Italien fått.
Det fanns nästan endast besoldade arméer, hvilka man efter tid och behof förmedelst
deras anförare legde, men dessa, condottiererna, blefvo härigenom icke mindre ledare
än krigare; de blefvo de egentliga maktinnehafvarne, som vid stigande förräntande
af sitt lif äfven kunde taga och bortgifva herravälden. De förfogade öfver städer och
furstendömen liksom öfver den heliga kyrkans land. Så blef i växande grad condotti-
Condottieren Bartolomeo
Colleoni (1400-1475).
Ryttarstaty i brons af Andrea Verrocchio
framför S. Giovanni e Paolo i Venedig.
erens yrke målet för alla energiska adelshjärnor och adelshjärtan. Ju mera herraväldena
förenklades och vunno i inre styrka, dess mera hängåfvo sig dristiga och ärelystna
män, hvilka förr sträfvade efter att blifva podestå, capilani, signorer och tyranner,
som condottierer åt krigaryrket.
Men härmed blef krigets handtverk, hvad statsrkonsten blifvit för signorerna, före-
mål för rationellt öfvervägande och skarp konkurrens. Alldeles i jämbredd med rof-
riddarväsendet stå de första ansatserna till den nyare krigskonsten. Endast den kunde
likväl under längre tid hålla sig uppe, som räknade lika flinkt, som han fäktade,
och därvid visade förmåga att varaktigt knyta soldaterna till sina fanor.
Så äro de bilder, som i synnerhet 1400-talet efterlemnat af sina condottierer, i
sitt slag ingalunda öfverdrifna. Dessa trotsiga gestalter, af hvilka florentinerna på
väggarne i sin döm låtit måla tvenne i öfvernaturlig storlek, John Hawkwood och
Världshistoria IV.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
