Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5 1400-talet (Quattrocento). Konstnärer, lärde, skalder och helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRER, LÄRDE, SKALDER OCH HELGON.
159
trädt i nära beröring med kristen
domen, och stärkte mera de krist-
liga än de hedniska dragen af den
allmänna världsåskådningen.
Det har aldrig helt och hållet
saknats förbindelser med den gre-
kiska kulturvärlden, äfven bort-
sedt från Venedig och nedre Ita-
lien. Det politiska sambandet
förnyades till följd af den ökade
osmanska faran, och i dess spår
följde ett lärdt utbyte, som förde
grekiska grammatici och hand-
skrifter öfver till Västerlandet.
Mest anmärkningsvärd förefaller
redan under 1300-talet Chryso-
laras’ mission, som bibragte den
äldre generationen af florentinska
humanister den första, låt vara
ytliga kunskapen i det grekiska
språket. Större inflytande har se-
dermera en italienare, Francesco
Filelfo, öfvat, h vilken idkat stu-
dier i Padua och som kom till
Konstantinopel såsom sekreterare
hos den venezianske bailon; en
tid stod han till och med som
sändebud i kejsar Johannes Pa-
Iseologi tjenst. 1427 återvände
han hem och dref en liflig lärar-
verksamhet, först i Bologna, se-
dermera i Florens och andra stäl-
len. Hans senare lif präglades af
en ryktbarhet utan inre halt, en svår motsägelse mellan en lättretlig fåfänga och en
ovärdig vandel. Det kan ju icke förnekas, att dessa geniala unga män nådde lika
nära intill liderlighetens som signorerna till brottets gränser. Men tidens storhet
beror öfverallt icke på hvad den i moraliskt hänseende var, utan på det som den i
sin högt spända andliga lystnad tilltvang sig.
När nu mycket förberedande arbete var undangjordt för de grekiska studierna,
när man redan egde allehanda, låt vara dåliga öfversättningar t. ex. af Plato, så blef
unionsynoden i Florens en stor tilldragelse. Påfven Eugenius IV hade för afslutande af
unionsförhandlingarne med grekerna bestämt staden Florens, där han då för tiden
på grund af sina romares hållning residerade. Den 6 juli 1439 stadfästes unionsur-
kunden och upplästes i domen i Florens. De högstämda orden i detta pergament öfver-
skylde en i grund och botten ovärdig och onyttig handel; »Det gyllene hornet» (Kon-
stantinopel) kunde icke ens genom erkännandet af den helige fadern i Rom bibe-
hållas. Men den högtidliga akten har i alla händelser ett ovanligt intresse genom
de utvalda lärde och kyrkans män, som då i den hjälplöse kejsarens följe besökte
Florens. Ingen verkade, äfven som personlighet, så starkt som den 83-årige Gemisthos
Plethon från trakten af det gamla Sparta. Denne förkunnare af en i mycket på
platonska idéer hvilande filosofi förskaffade sig i det receptiva Florens så många flere
lärjungar, som andra greker gentemot honom äfven försvarade skolastikens afgud,
Aristoteles. De florentiska humanisterna, en gång intresserade, egnade sig genast med
passion åt det omstridda studieområdet, och ingen ringare än den mest ansedde
köpmannen i Florens, om hvilken man kunde säga, att hans anseende allena styrde
republiken, Cosimo Medici, fann i en religiöst färgad filosofis läror tröst för sin ej
just lyckliga ålderdom. De grekiska studierna hafva alltsedan aldrig upphört i Florens.
Brunellescos kupol (till
vänster Giottos kampanil).
Domen i Flo-
rens, korsidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
